Öresundsbloggen kommer löpande och frekvent att kommentera nyhetsutvecklingen i regionen. Låt oss emellertid, i detta blott andra inlägg, mjukstarta med att presentera lite bakgrundsfakta om Öresundsregionen. Förhoppningsvis kan detta bidra till att väcka intresse och stimulera till och underlätta fortsatt läsande.
I den definition som används flitigast brukar Öresundsregionen geografiskt avgränsas till Själland, Lolland-Falster och Bornholm på den danska sidan av Öresund, samt Skåne på den svenska sidan. I detta område bor ca 3,6 miljoner människor, vilket gör Öresund till Nordens i särklass största och mest tätbefolkade urbana region. Ungefär hälften av befolkningen bor i de mest tätbebyggda områdena runt själva sundet. Tillsammans har Stormalmö och Storköpenhamn 2,5 miljoner invånare och det utgör Skandinaviens största sammanhängande stadsområde. I regionen produceras en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Här finns 12 universitet och högskolor med ca 150 000 studenter, 14 000 forskare och 6 500 doktorander. Det är med andra ord inte särskilt förvånande att regionen har norra Europas största koncentration av högutbildad befolkning.
Historisk tillbakablick
År 1104, medan Skåne ännu var danskt och så skulle förbli under lång tid framöver, utsågs Lund till Danmarks, och i praktiken hela Nordens, ärkestift. Staden blev därefter något av en dåtida metropol. Vid sidan av Lund var Roskilde, på andra sidan Öresund, Danmarks viktigaste ort. Kontakterna, och därmed också trafikflödena, mellan dessa båda städer var följdaktligen livliga. På resvägen mellan orterna växte färjelägen och militära förläggningar fram vid Öresunds stränder, just på de platser där idag Malmö och Köpenhamn finns. Efterhand kom dessa två platser att utvecklas till viktiga handels- och sjöfartsstäder. I takt med att allt fler administartiva funktionerflyttades till de två kuststäderna tappade Lund och Roskilde i betydelse. Vid början av 1400-talet framstod så Malmö och Köpenhamn istället som Danmarks två viktigaste städer. Skåne blev, efter flera blodiga krig, slutligen svenskt 1658 i och med freden i Roskilde. Tio år senare, som ett led i "försvenskningen", grundlades Lunds universitet. Idag är lärosätet Nordens största och den skånska lärdomsstaden har återtagit mycket av sin forna glans.
I samband med järnvägsutbyggnaden i Skandinavien under 1800-talet började man för första gången diskutera möjligheterna att bygga en fast förbindelse i form av en järnvägsbro över Öresund. Då formades emellertid inga regionala visioner, likt dem man kan finna idag, om ett sammanhängande storstadsområde. Sådana visioner började på allvar framföras först under 1960-talet. Man talade om ett Örestad med futuristiska skyskrapor och en effektiv infrastruktur. Förutom fasta förbindelser mellan Malmö och Köpenhamn, och ofta också mellan Helsingborg och Helsingör, fanns som återkommande inslag bland annat en storflygplats på ön Saltholm och ett atomkraftverk på ön Ven. Visionerna har förändrats en hel del genom årens gång men namnet Örestad lever trots allt vidare , bland annat i den nya storskaliga bebyggelse som växer fram nära Copenhagen Airport på ön Amager. Noterbat är att bebyggelsen här på många sätt påminner om 60-talets visioner. Genom stadsdelen löper t ex den förarlösa och helautomatiserade tunnelbanan, den s k Metron, på en högbana. Längs denna växer det fram byggnader med många gånger ansenlig höjd och futuristisk stil. Vid Örestads station länkas två av regionens transportsystem samman. Här kan byte ske mellan Metron och de pendeltåg, de s k Öresundstågen, som går i trafik mellan Skåne och Själland.
Öresundsbron
Öresundsbron är regionens främsta landmärke. Det är en 7,8 km lång snedkabelbro som kompletteras med en 4 km lång konstgjord ö, Pepparholm, samt en 3,5 km lång sänktunnel. Till det kommer diverse landanslutningar på både den svenska och danska sidan. Själva förbindelsen började byggas 1995 och invigdes 1 juli 2000. Brons födelse sammanföll dessvärre med att en sällan skådad högkonjunktur nådde sin kulmen. Efter ett par års tuffa år i lågkonjunktur började dock bron producera nytta till regionens invånare i en omfattning som nog inte ens de vildaste optimister hade vågat drömma om. En genomsnittlig dag 2007 passerade 18 500 bilar över bron, alltså nästan dubbelt så mycket som de 10 000 bilar man prognosticerade vid byggandet av förbindelsen. Passagerartrafiken med tåg är en ännu större succé, 9,7 miljoner människor reste med tåg över bron under året. Totalt reste 35 miljoner människor över Öresund 2007. Flera av dessa jobbar i grannlandet - 16 000 personer pendlar till arbete eller studier varje dag. Bolaget Öresundsbron förutspår att antalet fordon de närmaste tio åren kommer att mer än fördubblas till 39 000 per dag. Och år 2025 har siffran stigit till 49 000.
Framtiden
Pendlingen över bron ges näring av det faktum att allt fler svenskar får jobb i Danmark där lönenivåerna är högre, samtidigt som allt fler danska hushåll flyttar till Skåne där bostadspriserna och levnadskostnaderna är lägre. Utvecklingen har härvidlag varit närmast explosiv. Öresundsbloggen vill dock varna för att det på kort sikt finns en del orosmoln som kan komma att dämpa tillväxten. Just nu upplever Köpenhamn kraftigt fallande bostadspriser, vilket naturligtvis gör att vinsten med en flytt till Sverige inte blir fullt lika stor. Samtidigt är den västeuropeiska ekonomin på väg ned i en lågkonjunktur som rimligtvis borde göra att tillgången till lediga danska jobb som svenskar kan söka minskar.
På lång sikt är emellertid bilden mycket ljus! Ovan nämnda faktorer kommer endast att bidra till ett litet "hack" i utvecklingskurvan. De grundläggande strukturerna och förutsättningarna på bostads- och arbetsmarknaderna kvarstår och ger incitament till ökade flytt- och resandeströmmar över bron. Igår rapporterade exempelvis Sydsvenskan att var sjunde Malmöbo förväntas arbeta i Köpenhamn om tio år! Det föds rekordmånga barn i Malmö och inflyttningen till staden är stor samtidigt som Danmark istället går mot en situation med arbetskraftsbrist. Även fortsättningsvis kommer det att vara billigare att bo och leva i Sverige. I en annan SDS-artikel rapporteras att konsumentpriserna i snitt är hela 16 procent lägre i Sverige än i Danmark.
Dessa skillnader i löner, arbetskraftsutbud/efterfrågan, bostadspriser, levnadskostander etc. kommer att utgöra ett effektivt bränsle för den regionala utvecklingen framöver. I takt med att fler människor och företag utnyttjar skillnaderna kommer dessa emellertid att gradvis suddas ut när en harmonisering sker. Under tiden kan en äkta integration slå rot - när svenska och danska kollegor flyttar umgänget också utanför arbetsplatsen, när danska föräldrar sätter sina barn i svenska dagis och när ungdomar och studenter blir vänner. De relationer som kommer att utvecklas mellan människor i regionen kommer att vara det fundament på vilket Öresunds framgång vilar. Den främsta uppgiften för politiker, myndigheter, företag och andra aktörer på båda sidor sundet och på alla geografiska skalnivåer, från lokalt till statligt/EU, blir att främja och underlätta för dessa relationer att skapas! Ibland kan detta låta sig göras med reativt enkla beslut - som att t.ex. avskaffa den idiotiska och feltänkta broavgiften. Något som vi säkerligen kommer att få anledning att återkomma till många gånger här i Öresundsbloggen...
