Percy slår sig för bröstet - Och bygger vidare

Parkfast, fastighetsbolaget bakom Malmö Arena i Hyllie, har nyligen publicerat nedanstående reklamfilm på sin webbplats. Bolaget har för övrigt långt framskridna planer på att bygga ett 15 våningar högt hotell (bild) i anslutning till arenan.


Untitled from Ulf Strömbäck on Vimeo.

Mötesindustrin i Malmö-Lund växer

Malmö/Lund har tidigare legat flera steg bakom Stockholm och Göteborg i arbetet med att locka till sig internationella kongresser, konferenser och mässor till städerna. Detta trots att Öresundsregionen har de överlägset bästa flygförbindelserna med resten av världen. En viktig orsak till den tidigare svaga ställningen har varit en brist på tillräckligt stora och högkvalitativa mötesfaciliteter. Sedan några år håller emellertid den bristen på att åtgärdas – och det på allvar!

Malmö har nyligen fått tillskott i form av Malmö Arena, Swedbank Stadion och nya konferenslokaler i Slagthuset. Lund har byggt Färs & Frosta Sparbank Arena. Det bästa återstår dock: I Hyllie i södra Malmö pågår för fullt bygget av den nya mässanläggningen Malmö Expo Center och inne i stan ligger man i startgroparna för att inleda bygget av ett kombinerat konserthus och kongresscentrum med hotell. Samtidigt intensifieras nu diskussionerna om ett nytt stort kongresscentrum också i Lund.

Till ovanstående ska läggas förstärkta insatser på marknadsföring och bokningar. Båda städerna har nu varsitt ”convention bureau” som arbetar hårt för att sätta regionen på kartan och locka till sig nya konferenser och kongresser. Detta är en mycket viktig uppgift som kommunerna har: En genomsnittlig kongressbesökare spenderar ca 3200 kr per dygn på den ort som han/hon besöker. Att få stå som värdstad för en större kongress innebär således bra affärsmöjligheter för butiker, hotell, restauranger och andra företag i staden. Detta genererar arbetstillfällen och jobb vilket i sin tur ger större skatteintäkter för kommunen – medel som exempelvis kan användas för att stärka och bygga ut välfärden och öka kvaliteten i skola, vård och omsorg.

Malmös och Lunds intensifierade marknadsföring har redan burit rejält med frukt. Nyligen hölls en stor internationell vattenforskningskonferens i Lund med fokus på vattensport och simningens roll inom hälsa och medicin: World Aquatic Development Conference. Kalendern för resten av året är också välfylld. Eller vad sägs om nedanstående digra lista?

STÖRRE KONGRESSER OCH KONFERENSER I MALMÖ/LUND UNDER 2012:

>> 9-10 mars: Nordiatrans kongressen
Lund, ca 350 deltagare

>> 29 mars: Media and Participation International Congress
Språk- och Litteraturcentrum (SOL), Lund

>> 18-20 april: Lund Conference on Earth System Governance
Palestra, Lund, ca 300 deltagare

>> 19-20 april: Aerosols2012 - Workplace and Indoor Aerosols Conference
Ingvar Kampard Design Centrum (IKDC),Lund, 120-180 deltagare

>> 20 april: Sexualitet och spinalskada 2012
Malmö, ca 200 deltagare

>> 24-25 april: The Normative Anatomy of Society, Relations Between Norms and Law in the 21st Century
Palestra, Lund

>> 27-28 april: Turning to Upper Torso
Slagthuset, Malmö, ca 300 deltagare

>> 7-8 maj: Jämställdhetskonferens
Stadshallen, Lund

>> 8-10 maj: SoCap Future 2012
Orkanen, Malmö Högskola, Malmö, ca 600 deltagare

>> 8-11 maj: Gastrodagarna 2012
Slagthuset, Malmö, ca 600 deltagare

>> 17-19 maj: CIRCOM 2012
Sveriges Television (SVT), Malmö, ca 400 deltagare

>> 23-25 maj: Nordic Game
Malmö

>> 8-10 juni: Peace & Security Africa Horn Conference
Stadshallen, Lund, 400-500 deltagare

>> 13-16 juni: 25th European Congress on Surgical Infections
Skånes Universitetssjukhus, Lund

>> 13-16 juni: ESCD 2012 The 11th Congress of the European Society of Contact Dermatitis
Slagthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> 16-19 juni: ISSVA 2012 (The 19th International Workshop on Vascular Anomalies)
Malmö, ca 400 deltagare

>> 19-20 juni: Melanocyter & Melanom
Malmö, ca 150 deltagare

>> 23-27 juli: ECMI 2012
Centre for Mathematical Sciences at Lund University, Lund, ca 400 deltagare

>> 24-27 juli: International Society for Gesture Studies (ISGS)
Lundagård, Lund, 250-300 deltagare

>> 11-17 augusti: ISBE, ekologi och zoologi
Lund, ca 1200 delatagare!

>> 22-23 augusti: KOMMEK 2012
Malmö, ca 3000 deltagare!

>> 26-28 augusti: EDEN - European Dermato-Epidemiology Network
Malmö, ca 150 deltagare

>> 29-31 augusti: ISL Conference - Improving Student Learning annual symposium
Lund

>> 2-7 september: ECIS 2012 - European Colloid and Interface Society Congress
Slagthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> 5-7 september: Framtidens Specialistläkare 2012
Malmö Arena, Malmö, ca 1500 deltagare!

>> 5-8 september: ISMRM Sientific Workshop
Skånes Universitetssjukhus, Lund

>> 13-14 september: Innovation in Mind+ Qday
Universitetsplatsen, Lund, 500-700 deltagare

>> 19-22 september: Scandinavian Congress of Medicine and Science in Sports
World Village of Women Sports, Malmö, ca 600 deltagare

>> 20-21 september: ESEM- Empirical Software Engineering and Measurement
AF-Borgen, Lund

>> 21-22 september: USWNet
Biomedicinskt Centrum (BMC), Lund

>> 26-28 september: 2nd International Conference on Bleeding Complications in Acute Coronary Syndromes, Atrial Fibrillation and Cardiac Surgery
Stadshallen, Lund, ca 300 delatagare

>> 26-28 september: CleanMed Europe - Creating Healing Environments 2012
Salgthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> Oktober: Magic Lund – Trollerikongress
Scandic Star Hotel, Lund, ca 450 deltagare

>> 17-18 oktober: Teknikcollege Rikskonferens
Hilton Malmö City, Malmö, ca 300 deltagare

>> 22-23 oktober: CPUP-dagarna
Slagthuset, Malmö, ca 400 deltagare

>> 24-26 oktober: The Fourth Swedish Language Technology Conference 2012
Lund, ca 100 deltagare

>> 7-10 november: The 9th International Conference on Aquired Deafblindness
Scandic Star Hotel, Lund

>> 14-16 november: World Federation of Medical Education
Slagthuset, Malmö, ca 750 deltagare

Till skyskrapans försvar

Turning Torso – Världens 20:e mest ikoniska skyskrapa

CNN lät nyligen ”demonarkitekterna” A. Eugene Kohn och Michael Green på byrån Kohn Pedersen Fox Associates rangordna de skyskrapor som allra mest kommit att definiera känslan och karaktären av sina städer och, i vissa fall, världen. Resultatet blev en lista över världens 20 mest ikoniska skyskrapor. ”Buildings that are great, not because they’re tall, but beause of what they represent.”

Listan toppas inte överraskande av Empire State Building i New York, som när den var färdigbyggd 1931 var världens högsta hus – en titel som den kunde behålla ända till 1972. Den slanka byggnaden är på många sätt det bästa exemplet på hur skyskrapor och höga hus kan gjuta liv och självförtroende i en stad och utvecklas till dess främsta symbol.

Bygget av skyskrapor anses ofta kunna förebåda hur goda tider snart förbyts i lågkonjunktur och hur spekulationsbubblor snart spricker. Faktum är emellertid att historien gång på gång visat hur bygget av skyskrapor i lika hög utsträckning markerat inledningen av långa tidsperioder präglade av teknisk och social utveckling och av ekonomiskt välstånd. Empire State Building är ett exempel på just detta. Byggnaden förebådade inte en krasch, tvärtom restes den ur askan av en krasch, mitt i den djupaste depression som världen skådat. 1929 inträffade den stora börskraschen på Wall Street, ett oundvikligt resultat av spekulation och växande belåning hos amerikanska hushåll under 1910- och 20-talen. Men det var inte under dessa årtionden som Empire State Building uppfördes. Istället var det under trettiotalet, det årtionde som kom att präglas av en episk lågkonjunktur.

Istället för att markera förebådande krasch kom alltså Empire State Building att markera en förebådande återhämtning! Skyskrapan kom att bli en symbol för människans (och staden New Yorks) revanschlusta och förmåga att komma tillbaka till en position som var starkare än innan kraschen. Den är en symbol för framåtanda och utveckling. När Empire State Building slutligen fick se sig omsprunget av World Trade Center som 1972 tog över titeln som världens högsta hus, kunde man se tillbaka på en tidsålder i människans historia som präglats av exempellösa framgångar inom teknik och medicin, välfärd och livskvalitet. Fattigdom och orättvisor hade minskat medan analfabetism och barnadödlighet närapå utrotats. Och under hela tiden hade Empire State Building stått där, fast och ståtligt på Manhattan.

Byggnadsverk utgör fasta och stabila punkter i vår tillvaro. Med sina skelett av stål, betong och tegel kan de bestå i tiotals, hundratals, ibland tusentals år. Även om man med ett kort perspektiv kan se dem som tecken på förebådande ekonomiska krascher är det ur ett längre perspektiv mer relevant att se dem som symboler för tidens gång. Skyskraporna bevittnar hur solen går upp och ner vid horisonten, dag efter dag, årtionde efter årtionde – oavsett om det är högkonjunktur eller långkonjunktur. De påminner oss om det oundvikliga, det som ibland tycks glömmas bort i aktuella diskussioner: Att det ALLTID kommer en högkonjunktur efter en lågkonjunktur, att varje spekulationsbubbla följs av en krasch men att kraschen ALLTID följs av återuppbyggnad och återhämtning. Och viktigast av allt, att den riktigt långsiktiga utvecklingen – megatrenden – ALLTID är positiv om människan får verka i demokrati och frihet där idéer, kreativitet och företagande bejakas!

Empire State Building har blivit New Yorks signatur och varumärke. Och eftersom skyskrapor traditionellt förknippas med framgång och ekonomisk makt så har New York i byggnaden fått en garant för ständig framgångsassociation! Det är i det sammanhanget man måste glädjas åt att Malmö, som en av endast fyra europeiska städer, lyckats få med sin skyskrapa på CNN:s lista över världens 20 mest ikoniska skyskrapor. Man menar att inget karaktäriserar Malmö så som Turning Torso! Utan jämförelser i övrigt kan vi alltså konstatera att Malmö i detta avseende spelar i samma liga som New York: stadens främsta symbol är en världsberömd skyskrapa!

Symbolen för Malmö är alltså en symbol för ingenjörskonst, teknisk utveckling, framåtanda och styrka. Det är sannerligen ingen dålig association. Utan tvekan är det något som varje Malmöit och Öresundsbo ska känna stolthet över. Det är också ett bevis för att investeringar i arkitektonisk kvalitet och storskalighet lönar sig och bör tas till vara som en inspiration och språngbräda även för framtida stadsbyggnad i Öresundsregionen!

I CNN:s presentation av Turning Torso kan vi bland annat läsa följande:

The spine-like skyscraper turns a full 90 degrees from top to bottom. In order to follow the rotation, the windows are leaning either inwards or outward zero to seven degrees.

No other skyscraper has achieved anything as extreme.

In line with Sweden’s low-emission promise, this tallest residential building in the country is also supplied with 100 percent locally produced renewable energy -- a true symbol of modern Sweden.

Hela CNN:s lista följer nedan. Notera att en överväldigande andel av byggnaderna är uppförda relativt nyligen under 2000-talet. Det är ett tecken på att städer som bejakar djärv arkitektur och hög ambitionsnivå snabbt kommer att belönas med ökad publicitet och stärkt varumärke, något som alla invånare har glädje av. Se där en uppmaning till politiker och stadsplanerare i Malmö, Lund, Köpenhamn och övriga Öresundsregionen, att bejaka god arkitektur – i synnerhet skyskrapor och höghus!

1. Empire State Building, New York, USA

2. China Central Television (CCTV) huvudkontor, Peking, Kina

3. Commerzbank huvudkontor, Frankfurt, Tyskland

4. Elefanttornet, Bangkok, Thailand

5. Bitexco Financial Tower, Ho Chi Minh staden, Vietnam

6. Transamerica Pyramid, San Francisco, USA

7. Bank of China Tower, Hong Kong

8. Kingdom Center, Riyadh, Saudiarabien

9. Petronas Twin Towers, Kuala Lumpur, Malaysia

10. Tokyo Mode Gakuen Cocoon Tower, Tokyo, Japan

11. Shanghai World Financial Center, Shanghai, Kina

12. Hotel & Casino Grand Lisboa, Macao

13. Bahrain World Trade Center, Manama, Bahrain

14. Two International Finance Center, Hong Kong

15. Burj al Arab, Dubai, Förenade Arabemiraten

16. Taipei 101, Taipei, Taiwan

17. Torre Agbar, Barcelona, Spanien

18. Burj Khalifa, Dubai, Förenade Arabemiraten

19. 30 St. Mary Axe, London, England (“Gurkan”)

20. Turning Torso, Malmö, Sverige

Skyskrapor har förmågan att fånga vår uppmärksamhet, vare sig de reser sig majestätiskt over storstadens tumult eller avteknar sig I storslagen ensamhet mot himlen. De drar till sig våra blickar, retar nyfikenheten, stimulerar fantasin och får oss att känna vördnad och aktning. De är underverk, framsprungna ur mänsklig kreativitet och teknisk genialitet. De vittnar samtidigt om hårt och uthålligt arbete och om lekfullt drömmande – de är helt enkelt vittnesmål om den tekniska nivå vi människor har nått – och om våra högsta drömmar.

Ur Skyskrapor – Berättelsen om världens vitigaste och mest berömda skyskrapor (Judith Dupré). Finns bl.a. hos Bokus

Mer: Öresundsbloggens lästips

Kultur- och idrottsevenemang ger intäkter

[Uppdatering 2012-03-25: Henrik Schyffert och Fredrik Lindström sätter upp krogshowen Ljust och fräscht på Malmö Arena. Läs recension i Skånska Dagbladet...]

[Uppdatering 2012-02-25: Malmö blir värd för Superior Challenge, Europas största MMA-gala. Den 6 oktober kommer världens bästa fighters att göra upp i den "full size-bur" som byggs upp mitt i mäktiga Malmö Arena. Läs mer i Skånska Dagbladet...]

...

Igår var det premiär för den nya humorshowen Köp Mjölk. Skriv Bok. på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Showen framförs av Anders Jansson och Johan Wester, skaparna av serier som Hipp Hipp! och Starke Man. Skånska Dagbladet bjuder på en recension av showen här.

Johan Wester är en välkänd Lundaprofil som engagerat sig starkt i stadens utveckling och kulturliv och i hur Lund kan locka besökare, företagare och andra kreativa människor. Att han själv står bakom arrangemang som Lunds Humorfestival, och nu senast alltså den nya showen Köp Mjölk. Skriv Bok. är talande och passande. Festivaler, shower och idrottsevenemang som kan ske inom ramen för en stads befintliga scener och arenor och som inte kräver stora utbyggnader av kringliggande infrastruktur (alltså när man inte behöver bygga nytt enbart för ett specifikt evenemang) innebär alltid en stor vinst för staden. Besökare från andra orter och regioner stimulerar det lokala näringslivet genom restaurangbesök, biljettköp, shopping och eventuella hotellövernattningar. Detta ger arbetstillfällen och genererar i sin tur ökade skatteintäkter till kommunen som kan användas för att stärka välfärden. Eftersom det enskilda evenemanget inte kräver några särskilda investeringar blir det i praktiken en ren "arbitrageaffär" för staden.

Se där ett gott skäl till varför Öresunds olika kommuner bör genomföra återkommande inventeringar av sin mötesinfrastruktur: sitt utbud av teatrar, konsert- och kulturhus, idrotts- och multiarenor. Man bör regelbundet säkerställa att man håller en hög nivå i jämförelse med övriga Sverige och Skandinavien både vad gäller kvantitativa och kvalitativa mått. De mest skriande bristerna bör ges prioritering. I Lund saknas idag t.ex. ett riktigt stort kulturhus och ett kongresscentrum av internationell klass.

Samtidigt bör man se till att de existerande scenerna och arenorna utnyttjas maximalt för att på så vis optimera samhällsnyttan! Vad gäller kulturevenemang kan detta vara svårt då dessa ju per definition skapas genom kreativa processer av artister och konstnärer - något som knappast kan tvingas fram på beställning. Desto enklare är det med idrotts- och näringslivsevenemang. Öresundsbloggen anser att Malmö Stad och Lunds kommun, gärna i samarbete med Region Skåne, gemensamt bör utarbeta en flerårsplan med förestående internationella idrottsevenemang för vilka man identifierar att städerna redan har perfekt passande arenor.

Listan bör inkludera junior- och ungdomsmästerskap såväl som veteranmästerskap. Vidare får den gärna innehålla en del evenemang i udda eller små sporter. Det är ju hård konkurrens om värdskapet för stora seniormästerskap med stark mediabevakning. Om övriga mästerskap och tävlingar kan däremot konkurrensen ofta vara liten eller obefintlig och här finns ett guldläge för Öresund att lägga beslag på långa rader av evenemang för flera år framöver. Ett strukturerat arbete med inventering, kartläggning, planering och marknadsföring lägger grunden för Öresunds arbitrageaffärer i evenemangsvärlden..!

Hur skriver vi om Öresund?

Öresundsbloggen har nyligen läst två vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar urbanitet. Den ena artikeln, skriven av Peter Hall, publicerades 1993 i tidskriften Urban Studies. Hall redogör i artikeln för ett antal krafter, till exempel globaliseringen av världsekonomin och utvecklingen inom informationsteknologi, som han anser påverkar och formar Europas ”urbana hierarki”. Denna artikel finner vi på Öresundsbloggen mycket intressant mot bakgrund av våra ständigt pågående studier av hur Europas storstadsregioner, Öresundsregionen i synnerhet, med fysisk stadsutveckling försöker positionera sig i just en sådan hierarki.

Den andra artikeln är skriven av Louis Wirth, framliden forskare inom urban sociologi och bland annat medlem av den berömda Chicagoskolan. Artikeln publicerades ursprungligen så tidigt som 1938 i American Journal of Sociology. I texten söker Wirth definiera staden ur ett sociologiskt perspektiv och ur denna definition sedan formulera en ”urbanismens teori” som kan sägas vila på tre pelare: folkmängd, täthet och heterogenitet. Vid en första anblick kan tyckas att Wirths artikel inte har samma relevans i relation vårt intresse för städernas hierarki, förutom att båda texterna har storstaden som gemensam nämnare. Vi vill dock hävda att det, för att förstå de trender som påverkar dagens städer, krävs en grundläggande insikt i vad staden faktiskt är och hur den socialt fungerar och är beskaffad. Ekonomiska och tekniska med flera förändringar, liksom all stadsplanering, sätter ju otvivelaktigt inte bara fysiska spår i den urbana miljön utan får även sociala effekter.

De båda artiklarna är skrivna under två skilda tidsepoker, vilket rent språkligt märks tydligt. Det är därmed också rimligt att anta att de producerats med helt olika förutsättningar och under olika betingelser. Cloke m.fl. talar om det sammanhang i vilket studierna/forskningen bedrivs och texten skapas. Detta sammanhang utgör den miljö bestående av olika sociala relationer i vilken forskaren (eller vi som bloggskribenter) verkar. Sociala relationer präglas av olika identitetsuppfattningar, maktuttryck, värderingar och kunskapssyner etcetera. Det kan ses som de ”politiska” ståndpunkter som oundvikligen kommer att påverka forskningen och sätta sin karaktär på den slutliga texten genom de krav och det tryck som forskaren utsätts för. Cloke m.fl. talar om ”the politics of practising human geography”. Politik handlar i detta sammanhang inte enbart om olika partiprogram, folkomröstningar och val, utan berör, som Öresundsbloggen uppfattar det, frågor i ett bredare spektrum där allt från exempelvis åsikter om korrekt stavning till uppfattningar om världsbild och människosyn inryms. De politiska ståndpunkter som påverkar texten tror vi kan existera såväl omedvetet som medvetet. De kan vara såväl underförstådda som uttryckta i exakta formuleringar. De kan hysas av skribenten själv, men han kan också motsätta sig dem. Det politiska sammanhanget formas också på både individnivå och inom större grupper. Cloke m.fl. gör till exempel en åtskillnad mellan ”the personal politics” och ”the politics of the academy”.

Det senare handlar om de värderingar, krav, traditioner etcetera som formas ”i branschen”, inom forskarkollektivet i disciplinen i fråga. I ”the politics of the academy” tror vi att det går att finna många förklaringar till eventuella skillnader i sättet att skriva och i att presentera sina argument mellan de två artiklar som vi läst. Hall är, eller åtminstone var då hans artikel publicerades, forskare inom urban och regional utveckling. Att döma av hans sätt att skriva och presentera sin forskning på, är hans intellekt stadigt parkerat inom discipliner som ekonomisk och urban geografi. Wirth å andra sidan verkar stå med ena benet i kulturgeografin och den andra i sociologin. Beroende inom vilket ämnesområde man verkar och inom vilken disciplin kan den politiska kontexten se olika ut. Den miljö inom vilken forskarna verkar förändras givetvis också över tiden, vilket är särskilt viktigt att ha i åtanke när man tar del av de artiklar som vi läst. Det skiljer över femtio år mellan de båda texterna.

När det gäller geografin så har forskningsmiljön förändrats i takt med att själva ämnet gjort detsamma. Geografi blev universitetsämne under sent 1800-tal (i alla fall i Storbritannien). Historiskt dominerades ämnet av deskription. Det handlade mycket om att beskriva olika platser. Efterhand kom man mer att fokusera på förklaring. Då ansågs det viktigt att kunna formulera teorier om olika rumsliga fenomen. Inom forskningen användes och används flera olika metoder. Under 1950- och 60-talen fick de kvantitativa metoderna stort genomslag. Statistiska och matematiska metoder användes friskt i positivismens anda. Från slutet av 1960-talet och framåt har de kvantitativa metoderna och den positivistiska vetenskapssynen tappat anhängare. Detta hänger säkert samman med politiska förändringar i samhället i stort sedan 1968. Det är rimligt att tro att sociologin under motsvarande tid också genomgått stora förändringar. Samtidigt bör man betänka det faktum att kulturgeografi och sociologi är två på många sätt mycket närbesläktade ämnen.

Öresundsbloggen tycker att Wirth skriver något ”krångligare” vilket gör att det är en aning svårare för läsaren att hänga med i hans resonemang. Artikeln är dock långt ifrån svårläst och inte krångligare än att budskapet utan större problem kommuniceras. Detta gäller för övrigt även Halls text. Ofta brukar man i vetenskapliga sammanhang rekommenderas att skriva så enkelt som möjligt för att på ett effektivt sätt nå ut med sin forskning. Man bör undvika att ge sig in på ”språkliga omvägar”.

Att skriva på ett så effektivt sätt som möjligt är dock lättare sagt än gjort. Om man dessutom skriver allt för opersonligt och utan känsla kan detta ha rent negativa effekter. Cloke m.fl. exemplifierar med hur respondenter och forskningssubjekt kan reagera starkt på en text där forskarens medkänsla och förståelse för deras situation inte alls framgår. Här går också att göra en koppling inte bara till det språkliga utan också till forskarens moraliska och etiska ställningstaganden. Hur man betraktar de platser och de människor man studerar är av stor betydelse och kan nog lättare än vad man tror komma att avspeglas i den färdiga texten. Vilken relation har man med sina respondenter? Hur ser maktförhållandet ut? Hur vill man själv bli betraktad av de man möter i sitt forskningsarbete? Eller i vårt fall, hur vill vi bli betraktade av dig som läsare? När man forskar (och skriver) bör man vara medveten om att man kanske inte bara är forskare, skribent, bloggare eller nyhetsförmedlare. I Öresundsbloggens studier av regionens internationella positionering lär vi inte bara bli betraktade som ”blogg”, debattörer eller nyhetsförmedlare. Vissa kanske snarare ser på oss som marknadsförare och därmed som representanter för ett särintresse.

Detta är viktigt att beakta när vi producerar våra texter om Öresundsregionen och dess urbana utveckling. Kanske är det inte det mest opersonliga, nyanslösa och till och med objektiva språket som är effektivast. Det tror vi är en av anledningarna till att Cloke m.fl. skriver att ”…we have to involve ourselves with issues of representation and rhetoric and consider the numerous ways in which writing as a process extends far beyond the words and sentences on the page”. De uppmanar oss att fundera kring hur vi lingvistiskt presenterar våra idéer men påminner oss också om att detta är funderingar som vi alltid bör ha med oss. Detta gäller inte bara när vi sitter vid tangentbordet utan i minst lika hög utsträckning när vi gör fältstudier, tar del av andra texter på nätet eller sitter hemma på kammaren och försöker sortera, gallra, tolka och förstå vårt insamlade material om Öresund. Skrivandet bör nämligen ses som en process, som en del av själva gestaltningen av regionen. Det är därför som Cloke m.fl. i sina avslutande kapitel använt termen ”writing through” istället för ”writing up”. Med detta sagt, och i åtanke under det löpande arbetet med denna blogg, avrundar vi och sätter här en punkt: .

---

Källor:

Cloke P. m.fl. (2004) Practising Human Geography, London/Thousand Oaks/New Dehli: SAGE Publications

Hall P. (1993) Forces Shaping Urban Euope i Urban Studies 30(6), Sid 883-898

LeGates R., Stout F. (2000) The City Reader, (Editors’ introduction), London/New York: Routledge

Urban Studies 30(6), June 1993

Wirth L. (1938) Urbanism as a Way of Life (ursprungligen i American Journal of Sociology XLIV, 1, July 1938) i LeGates R., Stout F. (2000) The City Reader, London/New York: Routledge

Malmö-Lund: Ett gemensamt storstadsområde

Nu ska samarbetet mellan Malmö och Lund intensifieras och fördjupas. De två grannstäderna utgör sedan länge en gemensam arbetsmarknadsregion. Malmös skyline ses utan problem från Lunds höjder och att resa mellan städerna tar bara några minuter. Ett pärlband av förorter längs autostradan och Södra Stambanan gör dessutom att bebyggelsen längs med transportvägarna är närmast obruten. Malmö och Lund smälter sakta men säkert samman! Trots detta har det formella samarbetet på kommunnivå varit dåligt. Nu har emellertid politikerna i båda stadshusen bestämt sig för att ändra på den saken och har dragit igång ett antal projekt inom flera olika områden.

Inom området planering och infrastruktur ska bl.a. en gemensam strukturplan för Malmö-Lund-området tas fram. Konkreta projekt att sikta mot är bl.a. en fyrfilig, vindskyddad ”cykelmotorväg” mellan tätorterna, spåragnstrafik och höghastighetståg.

Man har även etablerat ett samarbete inom besöksnäringen med det uttalade målet att få fler internationella kongresser till städerna. En gemensam marknadsföringsorganisation ska byggas upp och på den internationella arenan kommer kommunerna att agera gemensamt. Även när det gäller nya företagsetableringar kommer Malmö och Lund att nu börja marknadsföra sig som ett gemensamt storstadsområde. Öresundsbloggen ser detta som ett mycket lovvärt initiativ! Vi anser att kommunerna bör överväga följande konkreta förslag som vi har:

>> Gemensam benämning, logotyp och varumärke – att använda i marknadsföringen för såväl företagsetableringar, kongresser och besöksnäring, svensk och internationell turism, samt vid lobbyarbete.

>> Gemensam hemsida för ovan nämnda marknadsföring. Webbplatsen måste vara snygg, modern, användarvänlig och innehållsrik. Lätt tillgång till statistik och databaser, nedladdningsbara faktablad, utredningar och presentationer. Stort pressmaterial med bildbanksom är fritt tillgänglig. Integrering med Facebook.

>> Gemensamt marknadsföringsmaterial i form av broschyrer, kartor etc som framhäver orternas närhet – med varandra och med Köpenhamn. Det stadsmässiga – storskaligheten, byggnaderna, tätheten, infrastrukturen – står i fokus.

>> Gemensam tomtkarta för tillgänglig industrimark.

>> Gemensam hotellbokningsportal

>> Gemensam ”convention bureau” och gemensam turistbyrå, vilka koordinerar det ovan föreslagna.

VM-final i Malmö 2011

”Öresund” bör lanseras som gemensam värdstad vid framtida evenemang

Igår blev det klart att Sverige får arrangera handbolls-VM 2011. Huvudarena för turneringen blir Malmö Arena (som för övrigt invigs nästa månad) och ungefär hälften av alla VM-matcherna kommer att spelas på skånska arenor. Varför? Därför att initiativet till att söka världsmästerskapet togs av Region Skåne som sedan varit en av de drivande aktörerna i kampanjen vid sidan av handbollsförbundet. Att stora sport- och kulturevenemang lockar besökare och media, skapar uppmärksamhet och genererar ekonomisk tillväx till värdlandet är allmänt känt. Det har också länge varit känt att Skåne varit på väg att berikas med en mängd nya idrottsarenor av varierande storlek. Oroliga röster har t.o.m. varnat för en överetablering med outnyttjad kapacitet. Att då, som regionen har gjort, sätta sig ner och utgå från befintlig och beslutad infrastruktur för att se vilka evenemang som passar in i strukturen – är helt rätt! Man såg att det skånska arenautbudet skulle göra sig utmärkt för ett stort handbollsmästerskap och började därefter aktivt arbeta för ett sådant. Oftast inleds kampanjer för att få arrangera stora mästerskap i andra änden, i fel ordning: Man börjar normalt med välja ut det evenemang man vill ha, för att sedan börja planera för vilka arenor och annan infrastruktur som måste byggas för att nå upp till minimikraven. Detta slapp vi lyckligtvis nu!

Att Sverige får arrangera VM är extra roligt utifrån det faktum att landet setts som en underdog, det var istället Spanien som var favorit inför omröstningen. Vad vi sett är alltså ett skolboksexempel i platsmarknadsföring. Nu önskar vi oss att samma sak upprepas på en gränsöverskridande regional nivå, för Öresund, och att man då böjar i precis samma ände. Gör en inventering av Öresundsregionens idrottsarenor, både i Sjaelland och Skåne. Utifrån de arenor som finns och är beslutade bör man ställa sig fågan vilka stora sportevenemang som lämpar sig för ett gemensamt värdskap!

Åter till handbolls-VM 2011: De skånska spelorterna blir Malmö (Malmö Arena), Lund (Färs & Frosta Sparbank Arena), Helsingborg och Kristianstad. Övriga spelorter är Göteborg, Jönköping, Skövde, Linköping och Stockholm.

Sveriges grupp kommer att spela i Scandinavium i Göteborg, landets än så länge ledande evenemangsstad. I både Stockholm och Skåne finns emellertid ambitioner att ändra på det. Pehr Palm, VD för Event in Skåne, fanns på plats vid omröstningen i Tyskland igår och sade till Sydsvenskan: ”Nu tar vi upp kampen med Stockholm och Göteborg på allvar. De här nya arenorna ger oss möjligheter som vi inte har haft förut.”

Man räknar med att VM ska locka 200 000 besökare till Skåne. För hotellen innebär det 100 000 övernattningar, vilket kan ses som ett välkommet bidrag till kundunderlaget för de många hotell som planeras i Malmö/Lund-regionen men som kanske riskerar att försenas i finanskrisens spår.

...och Lugi leder elitserien!

Läs mer:
Klart att Malmö får handbolls-VM 2011 (Sydsvenskan)

Handbolls-VM till Sverige 2011 (Aftonbladet)


Läs även andra bloggares åsikter om handboll, handbolls-VM, sport, idrott, Malmö Arena