tisdag 28 februari 2012

Detta händer i Köpenhamn under mars

Under 2012 har Öresundsbloggen för avsikt att inför varje månad presentera ett urval av de evenemang som går av stapeln i den danska huvudstaden. För mars ser vår lilla Köpenhamnsguide ut så här:

>> 11 mars: Chokladfestival i gamla tappningshallen Tap 1 på Carlsbergområdet

>> 15-17 mars: Bilmässa i Bella Center

>> 16-17 mars: Floor Wars Breakdance Battle
Skandinaviens största event inom breakdance, Vega.

>> 16-18 mars: Bostadsmässa på Forum

tisdag 21 februari 2012

Mötesindustrin i Malmö-Lund växer

Malmö/Lund har tidigare legat flera steg bakom Stockholm och Göteborg i arbetet med att locka till sig internationella kongresser, konferenser och mässor till städerna. Detta trots att Öresundsregionen har de överlägset bästa flygförbindelserna med resten av världen. En viktig orsak till den tidigare svaga ställningen har varit en brist på tillräckligt stora och högkvalitativa mötesfaciliteter. Sedan några år håller emellertid den bristen på att åtgärdas – och det på allvar!

Malmö har nyligen fått tillskott i form av Malmö Arena, Swedbank Stadion och nya konferenslokaler i Slagthuset. Lund har byggt Färs & Frosta Sparbank Arena. Det bästa återstår dock: I Hyllie i södra Malmö pågår för fullt bygget av den nya mässanläggningen Malmö Expo Center och inne i stan ligger man i startgroparna för att inleda bygget av ett kombinerat konserthus och kongresscentrum med hotell. Samtidigt intensifieras nu diskussionerna om ett nytt stort kongresscentrum också i Lund.

Till ovanstående ska läggas förstärkta insatser på marknadsföring och bokningar. Båda städerna har nu varsitt ”convention bureau” som arbetar hårt för att sätta regionen på kartan och locka till sig nya konferenser och kongresser. Detta är en mycket viktig uppgift som kommunerna har: En genomsnittlig kongressbesökare spenderar ca 3200 kr per dygn på den ort som han/hon besöker. Att få stå som värdstad för en större kongress innebär således bra affärsmöjligheter för butiker, hotell, restauranger och andra företag i staden. Detta genererar arbetstillfällen och jobb vilket i sin tur ger större skatteintäkter för kommunen – medel som exempelvis kan användas för att stärka och bygga ut välfärden och öka kvaliteten i skola, vård och omsorg.

Malmös och Lunds intensifierade marknadsföring har redan burit rejält med frukt. Nyligen hölls en stor internationell vattenforskningskonferens i Lund med fokus på vattensport och simningens roll inom hälsa och medicin: World Aquatic Development Conference. Kalendern för resten av året är också välfylld. Eller vad sägs om nedanstående digra lista?



STÖRRE KONGRESSER OCH KONFERENSER I MALMÖ/LUND UNDER 2012:

>> 9-10 mars: Nordiatrans kongressen
Lund, ca 350 deltagare

>> 29 mars: Media and Participation International Congress
Språk- och Litteraturcentrum (SOL), Lund

>> 18-20 april: Lund Conference on Earth System Governance
Palestra, Lund, ca 300 deltagare

>> 19-20 april: Aerosols2012 - Workplace and Indoor Aerosols Conference
Ingvar Kampard Design Centrum (IKDC),Lund, 120-180 deltagare

>> 20 april: Sexualitet och spinalskada 2012
Malmö, ca 200 deltagare

>> 24-25 april: The Normative Anatomy of Society, Relations Between Norms and Law in the 21st Century
Palestra, Lund

>> 27-28 april: Turning to Upper Torso
Slagthuset, Malmö, ca 300 deltagare

>> 7-8 maj: Jämställdhetskonferens
Stadshallen, Lund

>> 8-10 maj: SoCap Future 2012
Orkanen, Malmö Högskola, Malmö, ca 600 deltagare

>> 8-11 maj: Gastrodagarna 2012
Slagthuset, Malmö, ca 600 deltagare

>> 17-19 maj: CIRCOM 2012
Sveriges Television (SVT), Malmö, ca 400 deltagare

>> 23-25 maj: Nordic Game
Malmö

>> 8-10 juni: Peace & Security Africa Horn Conference
Stadshallen, Lund, 400-500 deltagare

>> 13-16 juni: 25th European Congress on Surgical Infections
Skånes Universitetssjukhus, Lund

>> 13-16 juni: ESCD 2012 The 11th Congress of the European Society of Contact Dermatitis
Slagthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> 16-19 juni: ISSVA 2012 (The 19th International Workshop on Vascular Anomalies)
Malmö, ca 400 deltagare

>> 19-20 juni: Melanocyter & Melanom
Malmö, ca 150 deltagare

>> 23-27 juli: ECMI 2012
Centre for Mathematical Sciences at Lund University, Lund, ca 400 deltagare

>> 24-27 juli: International Society for Gesture Studies (ISGS)
Lundagård, Lund, 250-300 deltagare

>> 11-17 augusti: ISBE, ekologi och zoologi
Lund, ca 1200 delatagare!

>> 22-23 augusti: KOMMEK 2012
Malmö, ca 3000 deltagare!

>> 26-28 augusti: EDEN - European Dermato-Epidemiology Network
Malmö, ca 150 deltagare

>> 29-31 augusti: ISL Conference - Improving Student Learning annual symposium
Lund

>> 2-7 september: ECIS 2012 - European Colloid and Interface Society Congress
Slagthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> 5-7 september: Framtidens Specialistläkare 2012
Malmö Arena, Malmö, ca 1500 deltagare!

>> 5-8 september: ISMRM Sientific Workshop
Skånes Universitetssjukhus, Lund

>> 13-14 september: Innovation in Mind+ Qday
Universitetsplatsen, Lund, 500-700 deltagare

>> 19-22 september: Scandinavian Congress of Medicine and Science in Sports
World Village of Women Sports, Malmö, ca 600 deltagare

>> 20-21 september: ESEM- Empirical Software Engineering and Measurement
AF-Borgen, Lund

>> 21-22 september: USWNet
Biomedicinskt Centrum (BMC), Lund

>> 26-28 september: 2nd International Conference on Bleeding Complications in Acute Coronary Syndromes, Atrial Fibrillation and Cardiac Surgery
Stadshallen, Lund, ca 300 delatagare

>> 26-28 september: CleanMed Europe - Creating Healing Environments 2012
Salgthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> Oktober: Magic Lund – Trollerikongress
Scandic Star Hotel, Lund, ca 450 deltagare

>> 17-18 oktober: Teknikcollege Rikskonferens
Hilton Malmö City, Malmö, ca 300 deltagare

>> 22-23 oktober: CPUP-dagarna
Slagthuset, Malmö, ca 400 deltagare

>> 24-26 oktober: The Fourth Swedish Language Technology Conference 2012
Lund, ca 100 deltagare

>> 7-10 november: The 9th International Conference on Aquired Deafblindness
Scandic Star Hotel, Lund

>> 14-16 november: World Federation of Medical Education
Slagthuset, Malmö, ca 750 deltagare

tisdag 14 februari 2012

Svenskar får dansk lärlingsutbildning

(NFÖ) Skånska ungdomar som av olika anledningar inte klarat gymnasiet och går arbetslösa får nya möjligheter genom det danska lärlingssystemet. Det menar Øresunddirekt, som slussar ett stort antal svenskar över sundet och nu satsar hårt på att svenska företag ska upptäcka kompetensen.

- Vi gör allt vi kan för att sprida vårt gospel om de danska lärlingsutbildningarna. Svenska ungdomar som aldrig fått något kvitto på att de duger i skolsammanhang i Sverige får helt nya möjligheter i Danmark. De är behövda, får en anställning och lön, och en yrkeskompetens som inte går att få i Sverige. För svenska företag innebär det väldigt bra rekryteringsmöjligheter, säger Christer Olsson, arbetsförmedlare på Øresunddirekt, till Nytt från Öresund.

Tillsammans med sina kollegor på det dansk-svenska informationscentret i Malmö har han nyligen gjort ett utskick till samtliga skånska arbetsgivare med mellan 5 och 200 anställda för att informera om den kompetens som utbildas på andra sidan sundet. ... [Läs hela notisen / Gå till källan]

måndag 13 februari 2012

Skånsk arkitektur genom hundra år

Skånsk arkitektonisk tradition spänner över ett vitt spektrum och uppvisar säregna och karaktäristiska inslag såväl i stor som i liten skala. Vissa byggnadsverk får utgöra symboler och "varumärkesbärare" för regionen, med andra för en mer blygsam tillvaro. Även i flera mindre kända hus, vissa närmast bortglömda, framträder emellertid en gedigen kvalitet och spännande arkitektur som tillsammans bildar fundamentet i Skånes och Öresunds "urbana textur".

Öresundsbloggen har som ambition att då och då ge små tips på arkitektoniska pärlor runt om i Skåne, små och stora byggnader som är väl värda ett besök. Vi återkommer i framtida blogginlägg med olika arkitekturtips, så håll utkik!

Vad är det då som karaktäriserar skånsk arkitektur och byggnadskonst och hur har denna tradition vuxit fram? Vilka aktörer är det som satt sin prägel på historien och på byggnaderna? Vi skulle här vilja ge en summering av Tomas Tägils efterord i Arkitekturguide Skåne (Byggförlaget 2000) genom att ge och binda ihop några varsamt utvalda citat:


Hundra år av skånsk arkitektur

Skånsk arkitektur under hundra år bjuder på en skiftande bild. Likt vågrörelser har arkitekturströmningarna rört sig mellan olika perioders uppfattningar och ideal. Det som håller samman denna arkitektur är förutom tiden och geografin också förhållandet till den skånska byggandstraditionen, som i ett svenskt perspektiv är säregen. […] Skånsk byggnadstradition liknar den danska med branta tak och skarpskurna, helgjutna huskroppar. Under återkommande perioder har arkitekterna försökt bygga vidare på denna skånska byggnadstradition, men det har också växlat med tider då man vänt traditionen ryggen och istället sökt internationella förebilder.

[…]

Många skånska städer är omgivna av ett intensivt jordbrukslandskap. Detta har varit både ett hinder och ett gynnsamt läge för stadsplanerarna. Gynnsamt eftersom fånaturliga hinder funnits i vägen för städernas stora expansion under [1900-talet]. Hindren har främst varit konflikten med starka jordbruksintressen. […] Bostadsområden i Skåne är ofta tätare och mer slutna mot omgivningen. Exempelvis är Malmö efter svenska förhållanden en ovanlig kompakt stad.

[…]

Skånes övergång till Sverige 1658 satte till en början få spår i den skånska arkitekturen. […] Även om det svenska inflytandet ökade från 1800-talets mitt har dansk och skånsk arkitektur tät anknytning även under senare tid […] Under 1800-talet var flera danska arkitekter verksamma i Skåne […] Mot slutet av seklet tog ett tyskt inflytande över istället. […] Efter 1914 ökade det danska inflytandet åter. Det blev inte ovanligt att skånska arkitekter utbildade sig i Köpenhamn. Som exempel kan nämnas Salomon Sörensen, Gustaf Widmark, Frans Evers och Fritz Österlind. Danska arkitekter har också flyttat till Skåne under 1900-talet. Under 1930-talet kom till exempel Tage Möller och sedermera domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Den senare så berömde Jörn Utzon arbetade i Helsingborg några år i slutet av 1950-talet, en tid då också Bengt Blasberg och Henrik Jais-Nielsen grundade sitt välrenomerade kontor i staden.

[…]

Med funktionalismens genombrott i början 1930-talet sattes den skånska bygnadstraditionen på undantag. […] Den första stora funktionalistiska byggnaden i Skåne var Helsingborgs konserthus, ritad av Sven Markelius. Platsansvarig var medarbetaren Mogens Mogensen, som sedan etablerade eget kontor i staden och blev en av funktionalismens pionjärer i Skåne. Den andre pionjären var också en inflyttad Stockholmsarkitekt. Det var Hans Westman som hos stadsingenjören Bülow-Hübe i Malmö ritade Skånes första stora funktionalistiska stadsplan för Ribersborg med lamellhus på rad mot Öresund. […] Till [det funktionalistiska genombrottet i Skåne] bidrog också byggmästare som Eric Sigfrid Persson i Malmö och Harry Karlsson i Lund. De såg i funktionalismen gynnsamma möjligheter för deras företagande. Skåne har under hela seklet präglats av dessa starka och drivande storbyggmästare. Under senare tid kan man nämna Hugo Åberg, vars inflytande i Malmö var uppseendeväckande. Hans mest magnifika skapelse, Kronprinsen, blev både ett monument över honom själv och den tidens framtidstro.

[…]

Med invigningen 1966 av Sigurd Lewerentz kyrka i Klippan fick Skåne ett första vallfärdsmål av internationell klass. Hit kommer arkitekter och arkitektstudenter från hela världen. […] Av internationell klass är också verk som Helsingborgs konserthus, Lewerentz villa Edstrand, hans byggnader på Malmö Östra kyrkogård och naturligtvis de […] ”tre i Lund”: Anshelm, Edman och Nyberg, som i ärlighetens namn också ritat hus utanför lärdomsstaden. Stora danska arkitekter som Arne Jacobsen och Jörn Utzon finns representerade liksom kända svenskar som Raplh Erskine och Carl Nyrén.

[…]

Efter några decennier av återhämtande och återtagande av regionala förebilder, har den skånska arkitekturen under de senaste åren börjat bli alltmer internationell till sin karaktär. Förhoppningen är en ny annalkande guldålder för skånsk arkitektur. […] Malmö försöker höja sin glans genom att engagera internationella arkitekter. Kommunala MKB lät under 1980-talet den kaliforniske arkitekten Charles Moore rita bostadskvarter på den så kallade Potatisåkern, den sista stora lediga tomten längs Malmös ”guldkust” intill Ribersborgsstranden. […]

lördag 4 februari 2012

Till skyskrapans försvar

Turning Torso – Världens 20:e mest ikoniska skyskrapa

CNN lät nyligen ”demonarkitekterna” A. Eugene Kohn och Michael Green på byrån Kohn Pedersen Fox Associates rangordna de skyskrapor som allra mest kommit att definiera känslan och karaktären av sina städer och, i vissa fall, världen. Resultatet blev en lista över världens 20 mest ikoniska skyskrapor. ”Buildings that are great, not because they’re tall, but beause of what they represent.”

Listan toppas inte överraskande av Empire State Building i New York, som när den var färdigbyggd 1931 var världens högsta hus – en titel som den kunde behålla ända till 1972. Den slanka byggnaden är på många sätt det bästa exemplet på hur skyskrapor och höga hus kan gjuta liv och självförtroende i en stad och utvecklas till dess främsta symbol.

Bygget av skyskrapor anses ofta kunna förebåda hur goda tider snart förbyts i lågkonjunktur och hur spekulationsbubblor snart spricker. Faktum är emellertid att historien gång på gång visat hur bygget av skyskrapor i lika hög utsträckning markerat inledningen av långa tidsperioder präglade av teknisk och social utveckling och av ekonomiskt välstånd. Empire State Building är ett exempel på just detta. Byggnaden förebådade inte en krasch, tvärtom restes den ur askan av en krasch, mitt i den djupaste depression som världen skådat. 1929 inträffade den stora börskraschen på Wall Street, ett oundvikligt resultat av spekulation och växande belåning hos amerikanska hushåll under 1910- och 20-talen. Men det var inte under dessa årtionden som Empire State Building uppfördes. Istället var det under trettiotalet, det årtionde som kom att präglas av en episk lågkonjunktur.

Istället för att markera förebådande krasch kom alltså Empire State Building att markera en förebådande återhämtning! Skyskrapan kom att bli en symbol för människans (och staden New Yorks) revanschlusta och förmåga att komma tillbaka till en position som var starkare än innan kraschen. Den är en symbol för framåtanda och utveckling. När Empire State Building slutligen fick se sig omsprunget av World Trade Center som 1972 tog över titeln som världens högsta hus, kunde man se tillbaka på en tidsålder i människans historia som präglats av exempellösa framgångar inom teknik och medicin, välfärd och livskvalitet. Fattigdom och orättvisor hade minskat medan analfabetism och barnadödlighet närapå utrotats. Och under hela tiden hade Empire State Building stått där, fast och ståtligt på Manhattan.

Byggnadsverk utgör fasta och stabila punkter i vår tillvaro. Med sina skelett av stål, betong och tegel kan de bestå i tiotals, hundratals, ibland tusentals år. Även om man med ett kort perspektiv kan se dem som tecken på förebådande ekonomiska krascher är det ur ett längre perspektiv mer relevant att se dem som symboler för tidens gång. Skyskraporna bevittnar hur solen går upp och ner vid horisonten, dag efter dag, årtionde efter årtionde – oavsett om det är högkonjunktur eller långkonjunktur. De påminner oss om det oundvikliga, det som ibland tycks glömmas bort i aktuella diskussioner: Att det ALLTID kommer en högkonjunktur efter en lågkonjunktur, att varje spekulationsbubbla följs av en krasch men att kraschen ALLTID följs av återuppbyggnad och återhämtning. Och viktigast av allt, att den riktigt långsiktiga utvecklingen – megatrenden – ALLTID är positiv om människan får verka i demokrati och frihet där idéer, kreativitet och företagande bejakas!

Empire State Building har blivit New Yorks signatur och varumärke. Och eftersom skyskrapor traditionellt förknippas med framgång och ekonomisk makt så har New York i byggnaden fått en garant för ständig framgångsassociation! Det är i det sammanhanget man måste glädjas åt att Malmö, som en av endast fyra europeiska städer, lyckats få med sin skyskrapa på CNN:s lista över världens 20 mest ikoniska skyskrapor. Man menar att inget karaktäriserar Malmö så som Turning Torso! Utan jämförelser i övrigt kan vi alltså konstatera att Malmö i detta avseende spelar i samma liga som New York: stadens främsta symbol är en världsberömd skyskrapa!

Symbolen för Malmö är alltså en symbol för ingenjörskonst, teknisk utveckling, framåtanda och styrka. Det är sannerligen ingen dålig association. Utan tvekan är det något som varje Malmöit och Öresundsbo ska känna stolthet över. Det är också ett bevis för att investeringar i arkitektonisk kvalitet och storskalighet lönar sig och bör tas till vara som en inspiration och språngbräda även för framtida stadsbyggnad i Öresundsregionen!

I CNN:s presentation av Turning Torso kan vi bland annat läsa följande:

The spine-like skyscraper turns a full 90 degrees from top to bottom. In order to follow the rotation, the windows are leaning either inwards or outward zero to seven degrees.

No other skyscraper has achieved anything as extreme.

In line with Sweden’s low-emission promise, this tallest residential building in the country is also supplied with 100 percent locally produced renewable energy -- a true symbol of modern Sweden.



Hela CNN:s lista följer nedan. Notera att en överväldigande andel av byggnaderna är uppförda relativt nyligen under 2000-talet. Det är ett tecken på att städer som bejakar djärv arkitektur och hög ambitionsnivå snabbt kommer att belönas med ökad publicitet och stärkt varumärke, något som alla invånare har glädje av. Se där en uppmaning till politiker och stadsplanerare i Malmö, Lund, Köpenhamn och övriga Öresundsregionen, att bejaka god arkitektur – i synnerhet skyskrapor och höghus!

1. Empire State Building, New York, USA

2. China Central Television (CCTV) huvudkontor, Peking, Kina

3. Commerzbank huvudkontor, Frankfurt, Tyskland

4. Elefanttornet, Bangkok, Thailand

5. Bitexco Financial Tower, Ho Chi Minh staden, Vietnam

6. Transamerica Pyramid, San Francisco, USA

7. Bank of China Tower, Hong Kong

8. Kingdom Center, Riyadh, Saudiarabien

9. Petronas Twin Towers, Kuala Lumpur, Malaysia

10. Tokyo Mode Gakuen Cocoon Tower, Tokyo, Japan

11. Shanghai World Financial Center, Shanghai, Kina

12. Hotel & Casino Grand Lisboa, Macao

13. Bahrain World Trade Center, Manama, Bahrain

14. Two International Finance Center, Hong Kong

15. Burj al Arab, Dubai, Förenade Arabemiraten

16. Taipei 101, Taipei, Taiwan

17. Torre Agbar, Barcelona, Spanien

18. Burj Khalifa, Dubai, Förenade Arabemiraten

19. 30 St. Mary Axe, London, England (“Gurkan”)

20. Turning Torso, Malmö, Sverige



Skyskrapor har förmågan att fånga vår uppmärksamhet, vare sig de reser sig majestätiskt over storstadens tumult eller avteknar sig I storslagen ensamhet mot himlen. De drar till sig våra blickar, retar nyfikenheten, stimulerar fantasin och får oss att känna vördnad och aktning. De är underverk, framsprungna ur mänsklig kreativitet och teknisk genialitet. De vittnar samtidigt om hårt och uthålligt arbete och om lekfullt drömmande – de är helt enkelt vittnesmål om den tekniska nivå vi människor har nått – och om våra högsta drömmar.