Skånsk arkitektonisk tradition spänner över ett vitt spektrum och uppvisar säregna och karaktäristiska inslag såväl i stor som i liten skala. Vissa byggnadsverk får utgöra symboler och "varumärkesbärare" för regionen, med andra för en mer blygsam tillvaro. Även i flera mindre kända hus, vissa närmast bortglömda, framträder emellertid en gedigen kvalitet och spännande arkitektur som tillsammans bildar fundamentet i Skånes och Öresunds "urbana textur".
Öresundsbloggen har som ambition att då och då ge små tips på arkitektoniska pärlor runt om i Skåne, små och stora byggnader som är väl värda ett besök. Vi återkommer i framtida blogginlägg med olika arkitekturtips, så håll utkik!
Vad är det då som karaktäriserar skånsk arkitektur och byggnadskonst och hur har denna tradition vuxit fram? Vilka aktörer är det som satt sin prägel på historien och på byggnaderna? Vi skulle här vilja ge en summering av Tomas Tägils efterord i Arkitekturguide Skåne (Byggförlaget 2000) genom att ge och binda ihop några varsamt utvalda citat:
Hundra år av skånsk arkitektur
Skånsk arkitektur under hundra år bjuder på en skiftande bild. Likt vågrörelser har arkitekturströmningarna rört sig mellan olika perioders uppfattningar och ideal. Det som håller samman denna arkitektur är förutom tiden och geografin också förhållandet till den skånska byggandstraditionen, som i ett svenskt perspektiv är säregen. […] Skånsk byggnadstradition liknar den danska med branta tak och skarpskurna, helgjutna huskroppar. Under återkommande perioder har arkitekterna försökt bygga vidare på denna skånska byggnadstradition, men det har också växlat med tider då man vänt traditionen ryggen och istället sökt internationella förebilder.
[…]
Många skånska städer är omgivna av ett intensivt jordbrukslandskap. Detta har varit både ett hinder och ett gynnsamt läge för stadsplanerarna. Gynnsamt eftersom fånaturliga hinder funnits i vägen för städernas stora expansion under [1900-talet]. Hindren har främst varit konflikten med starka jordbruksintressen. […] Bostadsområden i Skåne är ofta tätare och mer slutna mot omgivningen. Exempelvis är Malmö efter svenska förhållanden en ovanlig kompakt stad.
[…]
Skånes övergång till Sverige 1658 satte till en början få spår i den skånska arkitekturen. […] Även om det svenska inflytandet ökade från 1800-talets mitt har dansk och skånsk arkitektur tät anknytning även under senare tid […] Under 1800-talet var flera danska arkitekter verksamma i Skåne […] Mot slutet av seklet tog ett tyskt inflytande över istället. […] Efter 1914 ökade det danska inflytandet åter. Det blev inte ovanligt att skånska arkitekter utbildade sig i Köpenhamn. Som exempel kan nämnas Salomon Sörensen, Gustaf Widmark, Frans Evers och Fritz Österlind. Danska arkitekter har också flyttat till Skåne under 1900-talet. Under 1930-talet kom till exempel Tage Möller och sedermera domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Den senare så berömde Jörn Utzon arbetade i Helsingborg några år i slutet av 1950-talet, en tid då också Bengt Blasberg och Henrik Jais-Nielsen grundade sitt välrenomerade kontor i staden.
[…]
Med funktionalismens genombrott i början 1930-talet sattes den skånska bygnadstraditionen på undantag. […] Den första stora funktionalistiska byggnaden i Skåne var Helsingborgs konserthus, ritad av Sven Markelius. Platsansvarig var medarbetaren Mogens Mogensen, som sedan etablerade eget kontor i staden och blev en av funktionalismens pionjärer i Skåne. Den andre pionjären var också en inflyttad Stockholmsarkitekt. Det var Hans Westman som hos stadsingenjören Bülow-Hübe i Malmö ritade Skånes första stora funktionalistiska stadsplan för Ribersborg med lamellhus på rad mot Öresund. […] Till [det funktionalistiska genombrottet i Skåne] bidrog också byggmästare som Eric Sigfrid Persson i Malmö och Harry Karlsson i Lund. De såg i funktionalismen gynnsamma möjligheter för deras företagande. Skåne har under hela seklet präglats av dessa starka och drivande storbyggmästare. Under senare tid kan man nämna Hugo Åberg, vars inflytande i Malmö var uppseendeväckande. Hans mest magnifika skapelse, Kronprinsen, blev både ett monument över honom själv och den tidens framtidstro.
[…]
Med invigningen 1966 av Sigurd Lewerentz kyrka i Klippan fick Skåne ett första vallfärdsmål av internationell klass. Hit kommer arkitekter och arkitektstudenter från hela världen. […] Av internationell klass är också verk som Helsingborgs konserthus, Lewerentz villa Edstrand, hans byggnader på Malmö Östra kyrkogård och naturligtvis de […] ”tre i Lund”: Anshelm, Edman och Nyberg, som i ärlighetens namn också ritat hus utanför lärdomsstaden. Stora danska arkitekter som Arne Jacobsen och Jörn Utzon finns representerade liksom kända svenskar som Raplh Erskine och Carl Nyrén.
[…]
Efter några decennier av återhämtande och återtagande av regionala förebilder, har den skånska arkitekturen under de senaste åren börjat bli alltmer internationell till sin karaktär. Förhoppningen är en ny annalkande guldålder för skånsk arkitektur. […] Malmö försöker höja sin glans genom att engagera internationella arkitekter. Kommunala MKB lät under 1980-talet den kaliforniske arkitekten Charles Moore rita bostadskvarter på den så kallade Potatisåkern, den sista stora lediga tomten längs Malmös ”guldkust” intill Ribersborgsstranden. […]
