Öresundsbloggen har nyligen läst två vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar urbanitet. Den ena artikeln, skriven av Peter Hall, publicerades 1993 i tidskriften Urban Studies. Hall redogör i artikeln för ett antal krafter, till exempel globaliseringen av världsekonomin och utvecklingen inom informationsteknologi, som han anser påverkar och formar Europas ”urbana hierarki”. Denna artikel finner vi på Öresundsbloggen mycket intressant mot bakgrund av våra ständigt pågående studier av hur Europas storstadsregioner, Öresundsregionen i synnerhet, med fysisk stadsutveckling försöker positionera sig i just en sådan hierarki.
Den andra artikeln är skriven av Louis Wirth, framliden forskare inom urban sociologi och bland annat medlem av den berömda Chicagoskolan. Artikeln publicerades ursprungligen så tidigt som 1938 i American Journal of Sociology. I texten söker Wirth definiera staden ur ett sociologiskt perspektiv och ur denna definition sedan formulera en ”urbanismens teori” som kan sägas vila på tre pelare: folkmängd, täthet och heterogenitet. Vid en första anblick kan tyckas att Wirths artikel inte har samma relevans i relation vårt intresse för städernas hierarki, förutom att båda texterna har storstaden som gemensam nämnare. Vi vill dock hävda att det, för att förstå de trender som påverkar dagens städer, krävs en grundläggande insikt i vad staden faktiskt är och hur den socialt fungerar och är beskaffad. Ekonomiska och tekniska med flera förändringar, liksom all stadsplanering, sätter ju otvivelaktigt inte bara fysiska spår i den urbana miljön utan får även sociala effekter.
De båda artiklarna är skrivna under två skilda tidsepoker, vilket rent språkligt märks tydligt. Det är därmed också rimligt att anta att de producerats med helt olika förutsättningar och under olika betingelser. Cloke m.fl. talar om det sammanhang i vilket studierna/forskningen bedrivs och texten skapas. Detta sammanhang utgör den miljö bestående av olika sociala relationer i vilken forskaren (eller vi som bloggskribenter) verkar. Sociala relationer präglas av olika identitetsuppfattningar, maktuttryck, värderingar och kunskapssyner etcetera. Det kan ses som de ”politiska” ståndpunkter som oundvikligen kommer att påverka forskningen och sätta sin karaktär på den slutliga texten genom de krav och det tryck som forskaren utsätts för. Cloke m.fl. talar om ”the politics of practising human geography”. Politik handlar i detta sammanhang inte enbart om olika partiprogram, folkomröstningar och val, utan berör, som Öresundsbloggen uppfattar det, frågor i ett bredare spektrum där allt från exempelvis åsikter om korrekt stavning till uppfattningar om världsbild och människosyn inryms. De politiska ståndpunkter som påverkar texten tror vi kan existera såväl omedvetet som medvetet. De kan vara såväl underförstådda som uttryckta i exakta formuleringar. De kan hysas av skribenten själv, men han kan också motsätta sig dem. Det politiska sammanhanget formas också på både individnivå och inom större grupper. Cloke m.fl. gör till exempel en åtskillnad mellan ”the personal politics” och ”the politics of the academy”.
Det senare handlar om de värderingar, krav, traditioner etcetera som formas ”i branschen”, inom forskarkollektivet i disciplinen i fråga. I ”the politics of the academy” tror vi att det går att finna många förklaringar till eventuella skillnader i sättet att skriva och i att presentera sina argument mellan de två artiklar som vi läst. Hall är, eller åtminstone var då hans artikel publicerades, forskare inom urban och regional utveckling. Att döma av hans sätt att skriva och presentera sin forskning på, är hans intellekt stadigt parkerat inom discipliner som ekonomisk och urban geografi. Wirth å andra sidan verkar stå med ena benet i kulturgeografin och den andra i sociologin. Beroende inom vilket ämnesområde man verkar och inom vilken disciplin kan den politiska kontexten se olika ut. Den miljö inom vilken forskarna verkar förändras givetvis också över tiden, vilket är särskilt viktigt att ha i åtanke när man tar del av de artiklar som vi läst. Det skiljer över femtio år mellan de båda texterna.
När det gäller geografin så har forskningsmiljön förändrats i takt med att själva ämnet gjort detsamma. Geografi blev universitetsämne under sent 1800-tal (i alla fall i Storbritannien). Historiskt dominerades ämnet av deskription. Det handlade mycket om att beskriva olika platser. Efterhand kom man mer att fokusera på förklaring. Då ansågs det viktigt att kunna formulera teorier om olika rumsliga fenomen. Inom forskningen användes och används flera olika metoder. Under 1950- och 60-talen fick de kvantitativa metoderna stort genomslag. Statistiska och matematiska metoder användes friskt i positivismens anda. Från slutet av 1960-talet och framåt har de kvantitativa metoderna och den positivistiska vetenskapssynen tappat anhängare. Detta hänger säkert samman med politiska förändringar i samhället i stort sedan 1968. Det är rimligt att tro att sociologin under motsvarande tid också genomgått stora förändringar. Samtidigt bör man betänka det faktum att kulturgeografi och sociologi är två på många sätt mycket närbesläktade ämnen.
Öresundsbloggen tycker att Wirth skriver något ”krångligare” vilket gör att det är en aning svårare för läsaren att hänga med i hans resonemang. Artikeln är dock långt ifrån svårläst och inte krångligare än att budskapet utan större problem kommuniceras. Detta gäller för övrigt även Halls text. Ofta brukar man i vetenskapliga sammanhang rekommenderas att skriva så enkelt som möjligt för att på ett effektivt sätt nå ut med sin forskning. Man bör undvika att ge sig in på ”språkliga omvägar”.
Att skriva på ett så effektivt sätt som möjligt är dock lättare sagt än gjort. Om man dessutom skriver allt för opersonligt och utan känsla kan detta ha rent negativa effekter. Cloke m.fl. exemplifierar med hur respondenter och forskningssubjekt kan reagera starkt på en text där forskarens medkänsla och förståelse för deras situation inte alls framgår. Här går också att göra en koppling inte bara till det språkliga utan också till forskarens moraliska och etiska ställningstaganden. Hur man betraktar de platser och de människor man studerar är av stor betydelse och kan nog lättare än vad man tror komma att avspeglas i den färdiga texten. Vilken relation har man med sina respondenter? Hur ser maktförhållandet ut? Hur vill man själv bli betraktad av de man möter i sitt forskningsarbete? Eller i vårt fall, hur vill vi bli betraktade av dig som läsare? När man forskar (och skriver) bör man vara medveten om att man kanske inte bara är forskare, skribent, bloggare eller nyhetsförmedlare. I Öresundsbloggens studier av regionens internationella positionering lär vi inte bara bli betraktade som ”blogg”, debattörer eller nyhetsförmedlare. Vissa kanske snarare ser på oss som marknadsförare och därmed som representanter för ett särintresse.
Detta är viktigt att beakta när vi producerar våra texter om Öresundsregionen och dess urbana utveckling. Kanske är det inte det mest opersonliga, nyanslösa och till och med objektiva språket som är effektivast. Det tror vi är en av anledningarna till att Cloke m.fl. skriver att ”…we have to involve ourselves with issues of representation and rhetoric and consider the numerous ways in which writing as a process extends far beyond the words and sentences on the page”. De uppmanar oss att fundera kring hur vi lingvistiskt presenterar våra idéer men påminner oss också om att detta är funderingar som vi alltid bör ha med oss. Detta gäller inte bara när vi sitter vid tangentbordet utan i minst lika hög utsträckning när vi gör fältstudier, tar del av andra texter på nätet eller sitter hemma på kammaren och försöker sortera, gallra, tolka och förstå vårt insamlade material om Öresund. Skrivandet bör nämligen ses som en process, som en del av själva gestaltningen av regionen. Det är därför som Cloke m.fl. i sina avslutande kapitel använt termen ”writing through” istället för ”writing up”. Med detta sagt, och i åtanke under det löpande arbetet med denna blogg, avrundar vi och sätter här en punkt: .
Källor:
Cloke P. m.fl. (2004) Practising Human Geography, London/Thousand Oaks/New Dehli: SAGE Publications
Hall P. (1993) Forces Shaping Urban Euope i Urban Studies 30(6), Sid 883-898
LeGates R., Stout F. (2000) The City Reader, (Editors’ introduction), London/New York: Routledge
Urban Studies 30(6), June 1993
Wirth L. (1938) Urbanism as a Way of Life (ursprungligen i American Journal of Sociology XLIV, 1, July 1938) i LeGates R., Stout F. (2000) The City Reader, London/New York: Routledge