Det saknas gemensam beredskap i Öresundsregionen för att skydda människor mot översvämningar, pandemier och terrorangrepp. - Vi är vidöppna för katastrofer, säger professor Göran Bengtsson på Lunds universitet.
I dagsläget finns inga gemensamma planer för hanteringen av exempelvis trafik, energiförsörjning, vattenförsörjning och IT-säkerhet i händelse av katastrof i Öresundsregionen.
– Det är ansvarslöst tycker jag. Vi vet hur lätt extraordinära händelser kan inträffa och så ligger den här regionen helt öppen, det finns ingen beredskap alls, säger Göran Bengtsson på Lunds universitet.
Göran Bengtsson och Niels Johan Juhl-Nielsen, tidigare rådgivare åt bland annat Köpenhamns räddningstjänst, har sedan 2006 försökt få till ett dansk-svenskt samarbete om Öresundsregionens katastrofberedskap.
– På svensk sida vill kommunerna, länsstyrelsen och regionen gärna samarbeta och söka pengar från EU för att göra Öresundsregionen mindre sårbar, men varken beredskabsstyrelsen (danska motsvarigheten till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) eller Forsvarsministeriet (danska motsvarigheten till försvarsdepartementet) vill engagera sig, säger Göran Bengtsson, professor i ekologi vid Lunds universitet.
Han menar att det beror på en skillnad i säkerhetskultur.
– Danskarna menar att de har beredskap kopplad till räddningstjänsten. Om det händer något så har man alltid en räddningstjänst som kan sopa upp efteråt. Det svenska förhållningssättet är snarare att man ska förebygga så att man inte behöver vidta åtgärder efteråt.
Enligt honom hade den stora översvämningen i Köpenhamn i början av juli kunnat förutses och förebyggas.
– Det har gjorts många beräkningar och förutsägelser av sådana skyfall, bland annat av FN:s klimatpanel. Problemet är att danska myndigheter har svårt att ta till sig den informationen, betydligt svårare än svenska myndigheter.
Sedan 2006 finns en lag i Sverige om ”kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap”.
– Vi har en skyldighet att titta på risker och sårbarheter. Riktigt den lagstiftningen finns inte på den danska sidan, säger Eva Leth, strateg i krisberedskap i Region Skåne.
– Det kan vara ett skäl till att svenska myndigheter har ett större driv i frågan.
Hon önskar att det skulle göras gemensamma sårbarhetsanalyser.
– Öresundsregionen utvecklas i snabb takt och det finns fantastiska möjligheter med det. Men i och med att vi blir allt mer ihopkopplade borde vi titta på riskerna också.
Jan-Peter Ståhl, beredskapssamordnare i Malmö stad, är en av dem som jobbar med att utveckla samsynen i Öresundsregionen. För några år sedan var han med och tog initiativ till samarbete mellan räddningstjänsterna. I dag händer det att de bistår varandra när det sker stora olyckor, framförallt i anslutning till Öresundsbron.
– Det var i mitten av 2000-talet det samarbetet gjordes, sedan försvann den danska motsvarigheten till länsstyrelsen och där ligger mycket av tappet vi har gjort för att vi inte har likformiga instanser.
På danska beredskabsstyrelsen tycker Stig Hammerhøj, ansvarig för internationell beredskap, att det redan finns mycket samarbete mellan Sverige och Danmark. Han nämner bland annat samarbetet mellan dansk och svensk räddningstjänst i händelse av en olycka i tunneln under Öresund.
Varför vill ni i
nte samarbeta mer om
katastrofberedskap?
– Det är Forsvarsministeriets ansvar, jag gissar att de inte såg behovet av ytterligare samarbete eftersom det redan finns mycket samarbete mellan de nordiska länderna.
Sydsvenskan har sökt Forsvarsministeriet för en kommentar, men ingen har inte haft tid att återkomma under dagen.