Detta händer i Köpenhamn under april

Under 2012 har Öresundsbloggen för avsikt att inför varje månad presentera ett urval av de evenemang som går av stapeln i den danska huvudstaden. För april ser vår Köpenhamnsguide ut så här:

>> 4-8 april: Copenhagen Games
Internationell spelmässa

>> 12 april: Tivoli öppnar för säsongen

>> 12-29 april: CPH:PIX
Danmarks största filmfestival

>> 14 april: WBO World Championship Fight
Mikkel Kessler utmanar Robert Stieglitz, WBO-mästaren i supermellanvikt, på Parken arena i Köpenhamn.

>> 27-29 april: Designer Forum

Percy slår sig för bröstet - Och bygger vidare

Parkfast, fastighetsbolaget bakom Malmö Arena i Hyllie, har nyligen publicerat nedanstående reklamfilm på sin webbplats. Bolaget har för övrigt långt framskridna planer på att bygga ett 15 våningar högt hotell (bild) i anslutning till arenan.


Untitled from Ulf Strömbäck on Vimeo.

Stjärnarkitekter designar ny stad på Själland

SJÄLLAND (NFÖ). Arkitektfirman Henning Larsen Architects har bland annat Operahuset i Köpenhamn och utvecklingen av Carlsbergs gamla bryggeriområde i Valby på meritlistan. Nu har firman fått i uppgift att designa en ny stad för 12.000 invånare på norra Själland. Det nya samhället, kallat Vinge, ska byggas kring en S-tågsstation i Frederikssunds kommun... [Gå till källan/Läs hela notisen]

Hooters till Öresund

Den amerikanska restaurangkedjan Hooters, känd för sina lättklädda och storbystade servitriser, etablerar sig nu i Öresundsregionen genom en franschisetagare i Köpenhamn. Detta blir ett nytt tillskott till det breda gastronomiska utbudet i Öresund som täcker allt från Pölsemannens korvvagnar och Falafel No. 1 till lyxkrogar med flera stjärnor i Guide Michelin (Restaurang Noma i Köpenhamn har t.o.m. två år i rad blivit utsedd till världens bästa restaurang alla kategorier. Den är i sig själv nu en av den danska huvudstadens främsta turistattraktioner...)

Länkar:
The World's 50 Best Restaurants
Noma - Världens bästa restaurang (SvD)
Noma
Hooters

Närodlad sushi i Öresund - Ny odling planeras i Malmö

I syfte att producera närodlad fisk för sushirestauranger och andra livsmedelsleverantörer i Öresundsregionen planeras nu en storskalig fiskodling i Norra Hamnen i Malmö, alltså mitt i det urbana landskapet. Målet är att anläggningen ska omfatta 2000 ton fisk av arterna tilapia, clarias och torsk, samt jätteräka om efterfrågan finns. Fullt utbyggd skulle fiskodlingen kunna sysselsätta 20-50 personer och även bidra till energiproduktionen i Malmö då fiskrens och avföring kan omvandlas till biogas. Projektet drivs av ett antal privata företag med planen att dra igång produktionen om 2-3 år.

Öresundsregionen är ett av Europas starkaste centra för livsmedelsproduktion och forskning. Projekt som detta bidrar till att stärka positionen ytterligare.

Läs mer:
Oresund Food Excellence 
Fiskar har fått flera företag att nappa (Skånskan)
Närodlat - Fina fisken som sushi (Skånskan)
UPDATE 120416: Öresund ska marknadsföras via mat (Skånskan)

Akademiska Hus bygger nytt i Lund

Förra veckan togs det första spadtaget för LUX, en ny modern universitetsbyggnad som tillsammans med SOL (Språk- och litteraturcentrum), kommer att föra samman alla teologiska och humanistiska institutioner vid Lunds universitet till en sammanhållen enhet mitt i det framväxande Kunskapsstråket.

Bild: Akademiska Hus pressrum, mynewsdesk.com

De tidigare naturvetenskapliga byggnaderna Zoologen och Zoofysiologen omvandlas nu till en effektiv samlingspunkt kallad LUX för humaniora och teologi. HT-fakulteterna binds därmed ihop då alla verksamhetsdelar ryms i det nya komplexet LUX och det intilliggande SOL. Tillsammans bildar de ett gemensamt HT-centrum som kommer att spela en viktig roll i Kunskapsstråket, det den del av staden som binder samman Lundagård och de gamla universitetsbyggnaderna i centrum, med sjukhusområdet, LTH:s campus, Ideon och vidare upp mot Brunnshögs framväxande stadsdel där forskningsanläggningarna MAX IV och ESS kommer att ligga som mäktiga landmärken på höjden. Sölvegatan blir den centrala länken i Kunskapsstråket som kommunen planerar för tillsammans med universitetet och andra aktörer. Starten av LUX-bygget kan därmed ses som något av ett startskott också för Kunskapsstråkets fysiska utveckling!

Investeringen i LUX går loss på ca 400 miljoner kr. Totalt omfattar LUX 7 000 kvadratmeter nybyggnation samtidigt som de befintliga byggnaderna på 11 000 kvadratmeter förnyas helt. Inflyttning beräknas kunna ske sommaren 2014. Öresundsbloggen välkomnar det nya tillskottet i stadsrummet!


Länkar:
Lux-hus lyser ikapp med Sol-centrum (Skånskan)
Byggstart för nya LUX vid Lunds universitet (Akademiska Hus)

Krav på Lunds nya kongresscentrum

En genomsnittlig kongressbesökare gör av med ca 3200 kr per dygn på den ort som besöks. Att få stå som värdstad för en kongress innebär således bra affärsmöjligheter för butiker, hotell, restauranger och andra näringsidkare i staden. Detta genererar ökad sysselsättning och fler arbetstillfällen i de berörda företagen vilket i sin tur ger större skatteintäkter för kommunen – medel som till exempel kan användas för att stärka och bygga ut välfärden och öka kvaliteten i skola, vård och omsorg.

För att Lund ska kunna ta emot de riktigt stora mötena (de med flera tusen deltagare) krävs emellertid att staden förstärks med ett stort och modernt konferenscentrum! Det faktum att Nordens största universitet finns i staden innebär ju att potentialen är nästan hur stor som helst. Den akademiska världen är en av de främsta grogrunderna för internationella forskarkonferenser. Lund har därför möjlighet att få väldigt många möten nästan per automatik, om bara tillräckligt stora faciliteter fanns på plats!

FÖLJANDE KRAV BÖR STÄLLAS PÅ ETT KONGRESSCENTRUM I LUND:

>> Centralt beläget: Centrumet bör placeras med gångavstånd till universitetet och till Lunds centralstation där Öresundståg och flygbussar trafikerar. För att få ut största möjliga samhällsnytta bör det även vara placerat med gångavstånd till butiker och restauranger. (En mycket intressant plats som diskuterats är den tomt där Tingsrätten idag ligger. Den uppfyller ovanstående krav.)

>> Tillräckligt stort: De företag och organisationer som organiserar och planerar kongresser är måna om att lokalerna ska räcka till. Mardrömmen är att intresset för mötet överstiger möteslokalernas kapacitet. Därför söker man sig gärna till städer som har stor kapacitet och flexibla lokaler.

>> Hög flexibilitet: Mötesrummen bör kunna dimensioneras efter beställarens önskemål. Det innebär exempelvis att det ska finnas flera rum och hörsalar i olika storlekar, att visa väggar är vik- eller nedmonteringsbara och att stolar/bänkar i viss utsträckning är mobila. Dessutom bör centrumet även kunna användas för mer publika evenemang såsom konserter, pjäser och utställningar.

>> Anslutande hotell: Det får gärna finnas ett hotell i samma byggnadskropp så att man redan i projekteringen säkerställer att stadens hotellkapacitet följer med i expansionen. Dessutom är det bekvämt för de mötesdeltagare som väljer att bo i anslutning till kongressen – något som uppskattas vid särskilt intensiva och stora möten.

>> Djärv arkitektur: Det nya kongresscentrumet är mer än någon den byggnad som mötesdeltagarna kommer att minnas från sina få dagar i Lund. Det är ofta den första och sista, och kanske även enda, byggnad som de får nära kontakt med. Då är det givetvis viktigt att huset är av gedigen kvalitet, både vad gäller material, funktion och miljö, och vad gäller arkitektur. Det är inte ofta en stad av Lunds storlek får en möjlighet att uppföra en byggnadsvolym av dessa dimensioner. Desto viktigare är det just därför att våga ta den sällsynta chansen och bygga ett "landmärke" – en ikonisk byggnad, gärna hög, som blir en symbol för vår tid och något som även Lundaborna kan vara stolta över, även de som själva aldrig kommer att delta i någon kongress!

Sensationellt fynd under Lunds domkyrka

En cirka tusen år gammal brunn har hittats och grävts fram under golvet i kyptan på Lunds domkyrka. Av allt att döma har brunnen grävts innan kyrkan uppfördes på platsen. Detta är ytterligare ett av en lång rad fynd som bekräftar och kastar ljus på Lunds långa historia som boplats och sedermera urbant centrum. I en av Sveriges äldsta städer fortsätter de arkeologiska fynden att poppa upp som blommor ur marken..!

Läs mer:

>> Lunds Domkyrka

>> Sydsvenskan

>> (Annat på samma ämne: Tak från medeltiden renoveras (Skånskan))

Läs även andra bloggar om Lund, arkeologi, kyrkor

Visste du att...

...Helsingborgs stad under 2011 passerade Norrköpings kommun i folkmängd?

Med sina 130 626 invånare (3 fler än i Norrköping) var Helsingborg vid årsskiftet Sveriges åttonde största kommun. Med ambitiösa stadsutvecklingsprojekt som H+ och fortsatta satsningar på logistik, utbildning och forskning är grunden lagd för tillväxt även i framtiden! Lägg därtill infrastruktursatsningar såsom utbyggnad av Knutpunkten och en återkomst för spårvagnstrafiken. Nya spårvägar planeras dels inne i staden och dels längs pendlingsstråket mellan Helsingborg och Höganäs.

Detta händer i Köpenhamn under mars

Under 2012 har Öresundsbloggen för avsikt att inför varje månad presentera ett urval av de evenemang som går av stapeln i den danska huvudstaden. För mars ser vår lilla Köpenhamnsguide ut så här:

>> 11 mars: Chokladfestival i gamla tappningshallen Tap 1 på Carlsbergområdet

>> 15-17 mars: Bilmässa i Bella Center

>> 16-17 mars: Floor Wars Breakdance Battle
Skandinaviens största event inom breakdance, Vega.

>> 16-18 mars: Bostadsmässa på Forum

Mötesindustrin i Malmö-Lund växer

Malmö/Lund har tidigare legat flera steg bakom Stockholm och Göteborg i arbetet med att locka till sig internationella kongresser, konferenser och mässor till städerna. Detta trots att Öresundsregionen har de överlägset bästa flygförbindelserna med resten av världen. En viktig orsak till den tidigare svaga ställningen har varit en brist på tillräckligt stora och högkvalitativa mötesfaciliteter. Sedan några år håller emellertid den bristen på att åtgärdas – och det på allvar!

Malmö har nyligen fått tillskott i form av Malmö Arena, Swedbank Stadion och nya konferenslokaler i Slagthuset. Lund har byggt Färs & Frosta Sparbank Arena. Det bästa återstår dock: I Hyllie i södra Malmö pågår för fullt bygget av den nya mässanläggningen Malmö Expo Center och inne i stan ligger man i startgroparna för att inleda bygget av ett kombinerat konserthus och kongresscentrum med hotell. Samtidigt intensifieras nu diskussionerna om ett nytt stort kongresscentrum också i Lund.

Till ovanstående ska läggas förstärkta insatser på marknadsföring och bokningar. Båda städerna har nu varsitt ”convention bureau” som arbetar hårt för att sätta regionen på kartan och locka till sig nya konferenser och kongresser. Detta är en mycket viktig uppgift som kommunerna har: En genomsnittlig kongressbesökare spenderar ca 3200 kr per dygn på den ort som han/hon besöker. Att få stå som värdstad för en större kongress innebär således bra affärsmöjligheter för butiker, hotell, restauranger och andra företag i staden. Detta genererar arbetstillfällen och jobb vilket i sin tur ger större skatteintäkter för kommunen – medel som exempelvis kan användas för att stärka och bygga ut välfärden och öka kvaliteten i skola, vård och omsorg.

Malmös och Lunds intensifierade marknadsföring har redan burit rejält med frukt. Nyligen hölls en stor internationell vattenforskningskonferens i Lund med fokus på vattensport och simningens roll inom hälsa och medicin: World Aquatic Development Conference. Kalendern för resten av året är också välfylld. Eller vad sägs om nedanstående digra lista?

STÖRRE KONGRESSER OCH KONFERENSER I MALMÖ/LUND UNDER 2012:

>> 9-10 mars: Nordiatrans kongressen
Lund, ca 350 deltagare

>> 29 mars: Media and Participation International Congress
Språk- och Litteraturcentrum (SOL), Lund

>> 18-20 april: Lund Conference on Earth System Governance
Palestra, Lund, ca 300 deltagare

>> 19-20 april: Aerosols2012 - Workplace and Indoor Aerosols Conference
Ingvar Kampard Design Centrum (IKDC),Lund, 120-180 deltagare

>> 20 april: Sexualitet och spinalskada 2012
Malmö, ca 200 deltagare

>> 24-25 april: The Normative Anatomy of Society, Relations Between Norms and Law in the 21st Century
Palestra, Lund

>> 27-28 april: Turning to Upper Torso
Slagthuset, Malmö, ca 300 deltagare

>> 7-8 maj: Jämställdhetskonferens
Stadshallen, Lund

>> 8-10 maj: SoCap Future 2012
Orkanen, Malmö Högskola, Malmö, ca 600 deltagare

>> 8-11 maj: Gastrodagarna 2012
Slagthuset, Malmö, ca 600 deltagare

>> 17-19 maj: CIRCOM 2012
Sveriges Television (SVT), Malmö, ca 400 deltagare

>> 23-25 maj: Nordic Game
Malmö

>> 8-10 juni: Peace & Security Africa Horn Conference
Stadshallen, Lund, 400-500 deltagare

>> 13-16 juni: 25th European Congress on Surgical Infections
Skånes Universitetssjukhus, Lund

>> 13-16 juni: ESCD 2012 The 11th Congress of the European Society of Contact Dermatitis
Slagthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> 16-19 juni: ISSVA 2012 (The 19th International Workshop on Vascular Anomalies)
Malmö, ca 400 deltagare

>> 19-20 juni: Melanocyter & Melanom
Malmö, ca 150 deltagare

>> 23-27 juli: ECMI 2012
Centre for Mathematical Sciences at Lund University, Lund, ca 400 deltagare

>> 24-27 juli: International Society for Gesture Studies (ISGS)
Lundagård, Lund, 250-300 deltagare

>> 11-17 augusti: ISBE, ekologi och zoologi
Lund, ca 1200 delatagare!

>> 22-23 augusti: KOMMEK 2012
Malmö, ca 3000 deltagare!

>> 26-28 augusti: EDEN - European Dermato-Epidemiology Network
Malmö, ca 150 deltagare

>> 29-31 augusti: ISL Conference - Improving Student Learning annual symposium
Lund

>> 2-7 september: ECIS 2012 - European Colloid and Interface Society Congress
Slagthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> 5-7 september: Framtidens Specialistläkare 2012
Malmö Arena, Malmö, ca 1500 deltagare!

>> 5-8 september: ISMRM Sientific Workshop
Skånes Universitetssjukhus, Lund

>> 13-14 september: Innovation in Mind+ Qday
Universitetsplatsen, Lund, 500-700 deltagare

>> 19-22 september: Scandinavian Congress of Medicine and Science in Sports
World Village of Women Sports, Malmö, ca 600 deltagare

>> 20-21 september: ESEM- Empirical Software Engineering and Measurement
AF-Borgen, Lund

>> 21-22 september: USWNet
Biomedicinskt Centrum (BMC), Lund

>> 26-28 september: 2nd International Conference on Bleeding Complications in Acute Coronary Syndromes, Atrial Fibrillation and Cardiac Surgery
Stadshallen, Lund, ca 300 delatagare

>> 26-28 september: CleanMed Europe - Creating Healing Environments 2012
Salgthuset, Malmö, ca 500 deltagare

>> Oktober: Magic Lund – Trollerikongress
Scandic Star Hotel, Lund, ca 450 deltagare

>> 17-18 oktober: Teknikcollege Rikskonferens
Hilton Malmö City, Malmö, ca 300 deltagare

>> 22-23 oktober: CPUP-dagarna
Slagthuset, Malmö, ca 400 deltagare

>> 24-26 oktober: The Fourth Swedish Language Technology Conference 2012
Lund, ca 100 deltagare

>> 7-10 november: The 9th International Conference on Aquired Deafblindness
Scandic Star Hotel, Lund

>> 14-16 november: World Federation of Medical Education
Slagthuset, Malmö, ca 750 deltagare

Svenskar får dansk lärlingsutbildning

(NFÖ) Skånska ungdomar som av olika anledningar inte klarat gymnasiet och går arbetslösa får nya möjligheter genom det danska lärlingssystemet. Det menar Øresunddirekt, som slussar ett stort antal svenskar över sundet och nu satsar hårt på att svenska företag ska upptäcka kompetensen.

- Vi gör allt vi kan för att sprida vårt gospel om de danska lärlingsutbildningarna. Svenska ungdomar som aldrig fått något kvitto på att de duger i skolsammanhang i Sverige får helt nya möjligheter i Danmark. De är behövda, får en anställning och lön, och en yrkeskompetens som inte går att få i Sverige. För svenska företag innebär det väldigt bra rekryteringsmöjligheter, säger Christer Olsson, arbetsförmedlare på Øresunddirekt, till Nytt från Öresund.

Tillsammans med sina kollegor på det dansk-svenska informationscentret i Malmö har han nyligen gjort ett utskick till samtliga skånska arbetsgivare med mellan 5 och 200 anställda för att informera om den kompetens som utbildas på andra sidan sundet. ... [Läs hela notisen / Gå till källan]

Skånsk arkitektur genom hundra år

Skånsk arkitektonisk tradition spänner över ett vitt spektrum och uppvisar säregna och karaktäristiska inslag såväl i stor som i liten skala. Vissa byggnadsverk får utgöra symboler och "varumärkesbärare" för regionen, med andra för en mer blygsam tillvaro. Även i flera mindre kända hus, vissa närmast bortglömda, framträder emellertid en gedigen kvalitet och spännande arkitektur som tillsammans bildar fundamentet i Skånes och Öresunds "urbana textur".

Öresundsbloggen har som ambition att då och då ge små tips på arkitektoniska pärlor runt om i Skåne, små och stora byggnader som är väl värda ett besök. Vi återkommer i framtida blogginlägg med olika arkitekturtips, så håll utkik!

Vad är det då som karaktäriserar skånsk arkitektur och byggnadskonst och hur har denna tradition vuxit fram? Vilka aktörer är det som satt sin prägel på historien och på byggnaderna? Vi skulle här vilja ge en summering av Tomas Tägils efterord i Arkitekturguide Skåne (Byggförlaget 2000) genom att ge och binda ihop några varsamt utvalda citat:


Hundra år av skånsk arkitektur

Skånsk arkitektur under hundra år bjuder på en skiftande bild. Likt vågrörelser har arkitekturströmningarna rört sig mellan olika perioders uppfattningar och ideal. Det som håller samman denna arkitektur är förutom tiden och geografin också förhållandet till den skånska byggandstraditionen, som i ett svenskt perspektiv är säregen. […] Skånsk byggnadstradition liknar den danska med branta tak och skarpskurna, helgjutna huskroppar. Under återkommande perioder har arkitekterna försökt bygga vidare på denna skånska byggnadstradition, men det har också växlat med tider då man vänt traditionen ryggen och istället sökt internationella förebilder.

[…]

Många skånska städer är omgivna av ett intensivt jordbrukslandskap. Detta har varit både ett hinder och ett gynnsamt läge för stadsplanerarna. Gynnsamt eftersom fånaturliga hinder funnits i vägen för städernas stora expansion under [1900-talet]. Hindren har främst varit konflikten med starka jordbruksintressen. […] Bostadsområden i Skåne är ofta tätare och mer slutna mot omgivningen. Exempelvis är Malmö efter svenska förhållanden en ovanlig kompakt stad.

[…]

Skånes övergång till Sverige 1658 satte till en början få spår i den skånska arkitekturen. […] Även om det svenska inflytandet ökade från 1800-talets mitt har dansk och skånsk arkitektur tät anknytning även under senare tid […] Under 1800-talet var flera danska arkitekter verksamma i Skåne […] Mot slutet av seklet tog ett tyskt inflytande över istället. […] Efter 1914 ökade det danska inflytandet åter. Det blev inte ovanligt att skånska arkitekter utbildade sig i Köpenhamn. Som exempel kan nämnas Salomon Sörensen, Gustaf Widmark, Frans Evers och Fritz Österlind. Danska arkitekter har också flyttat till Skåne under 1900-talet. Under 1930-talet kom till exempel Tage Möller och sedermera domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Den senare så berömde Jörn Utzon arbetade i Helsingborg några år i slutet av 1950-talet, en tid då också Bengt Blasberg och Henrik Jais-Nielsen grundade sitt välrenomerade kontor i staden.

[…]

Med funktionalismens genombrott i början 1930-talet sattes den skånska bygnadstraditionen på undantag. […] Den första stora funktionalistiska byggnaden i Skåne var Helsingborgs konserthus, ritad av Sven Markelius. Platsansvarig var medarbetaren Mogens Mogensen, som sedan etablerade eget kontor i staden och blev en av funktionalismens pionjärer i Skåne. Den andre pionjären var också en inflyttad Stockholmsarkitekt. Det var Hans Westman som hos stadsingenjören Bülow-Hübe i Malmö ritade Skånes första stora funktionalistiska stadsplan för Ribersborg med lamellhus på rad mot Öresund. […] Till [det funktionalistiska genombrottet i Skåne] bidrog också byggmästare som Eric Sigfrid Persson i Malmö och Harry Karlsson i Lund. De såg i funktionalismen gynnsamma möjligheter för deras företagande. Skåne har under hela seklet präglats av dessa starka och drivande storbyggmästare. Under senare tid kan man nämna Hugo Åberg, vars inflytande i Malmö var uppseendeväckande. Hans mest magnifika skapelse, Kronprinsen, blev både ett monument över honom själv och den tidens framtidstro.

[…]

Med invigningen 1966 av Sigurd Lewerentz kyrka i Klippan fick Skåne ett första vallfärdsmål av internationell klass. Hit kommer arkitekter och arkitektstudenter från hela världen. […] Av internationell klass är också verk som Helsingborgs konserthus, Lewerentz villa Edstrand, hans byggnader på Malmö Östra kyrkogård och naturligtvis de […] ”tre i Lund”: Anshelm, Edman och Nyberg, som i ärlighetens namn också ritat hus utanför lärdomsstaden. Stora danska arkitekter som Arne Jacobsen och Jörn Utzon finns representerade liksom kända svenskar som Raplh Erskine och Carl Nyrén.

[…]

Efter några decennier av återhämtande och återtagande av regionala förebilder, har den skånska arkitekturen under de senaste åren börjat bli alltmer internationell till sin karaktär. Förhoppningen är en ny annalkande guldålder för skånsk arkitektur. […] Malmö försöker höja sin glans genom att engagera internationella arkitekter. Kommunala MKB lät under 1980-talet den kaliforniske arkitekten Charles Moore rita bostadskvarter på den så kallade Potatisåkern, den sista stora lediga tomten längs Malmös ”guldkust” intill Ribersborgsstranden. […]

Till skyskrapans försvar

Turning Torso – Världens 20:e mest ikoniska skyskrapa

CNN lät nyligen ”demonarkitekterna” A. Eugene Kohn och Michael Green på byrån Kohn Pedersen Fox Associates rangordna de skyskrapor som allra mest kommit att definiera känslan och karaktären av sina städer och, i vissa fall, världen. Resultatet blev en lista över världens 20 mest ikoniska skyskrapor. ”Buildings that are great, not because they’re tall, but beause of what they represent.”

Listan toppas inte överraskande av Empire State Building i New York, som när den var färdigbyggd 1931 var världens högsta hus – en titel som den kunde behålla ända till 1972. Den slanka byggnaden är på många sätt det bästa exemplet på hur skyskrapor och höga hus kan gjuta liv och självförtroende i en stad och utvecklas till dess främsta symbol.

Bygget av skyskrapor anses ofta kunna förebåda hur goda tider snart förbyts i lågkonjunktur och hur spekulationsbubblor snart spricker. Faktum är emellertid att historien gång på gång visat hur bygget av skyskrapor i lika hög utsträckning markerat inledningen av långa tidsperioder präglade av teknisk och social utveckling och av ekonomiskt välstånd. Empire State Building är ett exempel på just detta. Byggnaden förebådade inte en krasch, tvärtom restes den ur askan av en krasch, mitt i den djupaste depression som världen skådat. 1929 inträffade den stora börskraschen på Wall Street, ett oundvikligt resultat av spekulation och växande belåning hos amerikanska hushåll under 1910- och 20-talen. Men det var inte under dessa årtionden som Empire State Building uppfördes. Istället var det under trettiotalet, det årtionde som kom att präglas av en episk lågkonjunktur.

Istället för att markera förebådande krasch kom alltså Empire State Building att markera en förebådande återhämtning! Skyskrapan kom att bli en symbol för människans (och staden New Yorks) revanschlusta och förmåga att komma tillbaka till en position som var starkare än innan kraschen. Den är en symbol för framåtanda och utveckling. När Empire State Building slutligen fick se sig omsprunget av World Trade Center som 1972 tog över titeln som världens högsta hus, kunde man se tillbaka på en tidsålder i människans historia som präglats av exempellösa framgångar inom teknik och medicin, välfärd och livskvalitet. Fattigdom och orättvisor hade minskat medan analfabetism och barnadödlighet närapå utrotats. Och under hela tiden hade Empire State Building stått där, fast och ståtligt på Manhattan.

Byggnadsverk utgör fasta och stabila punkter i vår tillvaro. Med sina skelett av stål, betong och tegel kan de bestå i tiotals, hundratals, ibland tusentals år. Även om man med ett kort perspektiv kan se dem som tecken på förebådande ekonomiska krascher är det ur ett längre perspektiv mer relevant att se dem som symboler för tidens gång. Skyskraporna bevittnar hur solen går upp och ner vid horisonten, dag efter dag, årtionde efter årtionde – oavsett om det är högkonjunktur eller långkonjunktur. De påminner oss om det oundvikliga, det som ibland tycks glömmas bort i aktuella diskussioner: Att det ALLTID kommer en högkonjunktur efter en lågkonjunktur, att varje spekulationsbubbla följs av en krasch men att kraschen ALLTID följs av återuppbyggnad och återhämtning. Och viktigast av allt, att den riktigt långsiktiga utvecklingen – megatrenden – ALLTID är positiv om människan får verka i demokrati och frihet där idéer, kreativitet och företagande bejakas!

Empire State Building har blivit New Yorks signatur och varumärke. Och eftersom skyskrapor traditionellt förknippas med framgång och ekonomisk makt så har New York i byggnaden fått en garant för ständig framgångsassociation! Det är i det sammanhanget man måste glädjas åt att Malmö, som en av endast fyra europeiska städer, lyckats få med sin skyskrapa på CNN:s lista över världens 20 mest ikoniska skyskrapor. Man menar att inget karaktäriserar Malmö så som Turning Torso! Utan jämförelser i övrigt kan vi alltså konstatera att Malmö i detta avseende spelar i samma liga som New York: stadens främsta symbol är en världsberömd skyskrapa!

Symbolen för Malmö är alltså en symbol för ingenjörskonst, teknisk utveckling, framåtanda och styrka. Det är sannerligen ingen dålig association. Utan tvekan är det något som varje Malmöit och Öresundsbo ska känna stolthet över. Det är också ett bevis för att investeringar i arkitektonisk kvalitet och storskalighet lönar sig och bör tas till vara som en inspiration och språngbräda även för framtida stadsbyggnad i Öresundsregionen!

I CNN:s presentation av Turning Torso kan vi bland annat läsa följande:

The spine-like skyscraper turns a full 90 degrees from top to bottom. In order to follow the rotation, the windows are leaning either inwards or outward zero to seven degrees.

No other skyscraper has achieved anything as extreme.

In line with Sweden’s low-emission promise, this tallest residential building in the country is also supplied with 100 percent locally produced renewable energy -- a true symbol of modern Sweden.

Hela CNN:s lista följer nedan. Notera att en överväldigande andel av byggnaderna är uppförda relativt nyligen under 2000-talet. Det är ett tecken på att städer som bejakar djärv arkitektur och hög ambitionsnivå snabbt kommer att belönas med ökad publicitet och stärkt varumärke, något som alla invånare har glädje av. Se där en uppmaning till politiker och stadsplanerare i Malmö, Lund, Köpenhamn och övriga Öresundsregionen, att bejaka god arkitektur – i synnerhet skyskrapor och höghus!

1. Empire State Building, New York, USA

2. China Central Television (CCTV) huvudkontor, Peking, Kina

3. Commerzbank huvudkontor, Frankfurt, Tyskland

4. Elefanttornet, Bangkok, Thailand

5. Bitexco Financial Tower, Ho Chi Minh staden, Vietnam

6. Transamerica Pyramid, San Francisco, USA

7. Bank of China Tower, Hong Kong

8. Kingdom Center, Riyadh, Saudiarabien

9. Petronas Twin Towers, Kuala Lumpur, Malaysia

10. Tokyo Mode Gakuen Cocoon Tower, Tokyo, Japan

11. Shanghai World Financial Center, Shanghai, Kina

12. Hotel & Casino Grand Lisboa, Macao

13. Bahrain World Trade Center, Manama, Bahrain

14. Two International Finance Center, Hong Kong

15. Burj al Arab, Dubai, Förenade Arabemiraten

16. Taipei 101, Taipei, Taiwan

17. Torre Agbar, Barcelona, Spanien

18. Burj Khalifa, Dubai, Förenade Arabemiraten

19. 30 St. Mary Axe, London, England (“Gurkan”)

20. Turning Torso, Malmö, Sverige

Skyskrapor har förmågan att fånga vår uppmärksamhet, vare sig de reser sig majestätiskt over storstadens tumult eller avteknar sig I storslagen ensamhet mot himlen. De drar till sig våra blickar, retar nyfikenheten, stimulerar fantasin och får oss att känna vördnad och aktning. De är underverk, framsprungna ur mänsklig kreativitet och teknisk genialitet. De vittnar samtidigt om hårt och uthålligt arbete och om lekfullt drömmande – de är helt enkelt vittnesmål om den tekniska nivå vi människor har nått – och om våra högsta drömmar.

Ur Skyskrapor – Berättelsen om världens vitigaste och mest berömda skyskrapor (Judith Dupré). Finns bl.a. hos Bokus

Mer: Öresundsbloggens lästips

Detta händer i Köpenhamn under februari

Under 2012 har Öresundsbloggen ambitionen att inför varje månad presentera ett urval av de många evenemang som går av stapeln i den danska huvudstaden. För februari ser vår lilla Köpenhamnsguide ut så här:

>> 1-5 februari: Copenhagen Fashion Festival
”Vinterversionen” av en av Europas största internationella modemässor. Originalet, den stora modeveckan, äger rum i augusti.

>> 1-29 februari: Copenhagen Cooking – Nordic Food Festival
Ny matfestival!

>> 1-29 februari: Wonderful Copenhagen
Vinterfestival med fler än hundra arrangemang inom områden som design, musik, arkitektur och konst.

>> 2-7 februari: Sexdagarsloppet
Cykeltävling i Ballerup Super Arena

>> 3-9 februari: Vinterjazz

>>13 februari: Konsert med Sting
Falconer Concert Hall

>> 15-16 februari: Disney on Ice
Forum

>> 16-19 februari: Legoutställning
Bella Center

>> 17-19 februari: Copenhagen Open
Internationell sportdanstävling i Valbyhallen

>> 24 februari – 4 mars: Copenhagen International Boat Show
Båtmässa i Bella Center

>> 26-27 februari: Copenhagen Spirits and Cocktails
Sprit- och cocktailmässa, Moltkes Palae

Norra Europas största arkivcentrum

Arkivcentrum Syd i Lund genomgår just nu en stor utbyggnad som ytterligare kommer att stärka stadens och regionens ställning som samlingspunkt för arkiv och kulturminnen. Den hypermoderna byggnaden är fullproppad med teknik och specialanpassad för att skapa ett optimalt klimat för samlingarna och för att underlätta framtida forskning. Första spadtaget togs för mer än ett år sedan och i februari står tillbyggnaden äntligen klar.

Läs mer i Skånska Dagbladets artikel här.

Kultur- och idrottsevenemang ger intäkter

[Uppdatering 2012-03-25: Henrik Schyffert och Fredrik Lindström sätter upp krogshowen Ljust och fräscht på Malmö Arena. Läs recension i Skånska Dagbladet...]

[Uppdatering 2012-02-25: Malmö blir värd för Superior Challenge, Europas största MMA-gala. Den 6 oktober kommer världens bästa fighters att göra upp i den "full size-bur" som byggs upp mitt i mäktiga Malmö Arena. Läs mer i Skånska Dagbladet...]

...

Igår var det premiär för den nya humorshowen Köp Mjölk. Skriv Bok. på Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Showen framförs av Anders Jansson och Johan Wester, skaparna av serier som Hipp Hipp! och Starke Man. Skånska Dagbladet bjuder på en recension av showen här.

Johan Wester är en välkänd Lundaprofil som engagerat sig starkt i stadens utveckling och kulturliv och i hur Lund kan locka besökare, företagare och andra kreativa människor. Att han själv står bakom arrangemang som Lunds Humorfestival, och nu senast alltså den nya showen Köp Mjölk. Skriv Bok. är talande och passande. Festivaler, shower och idrottsevenemang som kan ske inom ramen för en stads befintliga scener och arenor och som inte kräver stora utbyggnader av kringliggande infrastruktur (alltså när man inte behöver bygga nytt enbart för ett specifikt evenemang) innebär alltid en stor vinst för staden. Besökare från andra orter och regioner stimulerar det lokala näringslivet genom restaurangbesök, biljettköp, shopping och eventuella hotellövernattningar. Detta ger arbetstillfällen och genererar i sin tur ökade skatteintäkter till kommunen som kan användas för att stärka välfärden. Eftersom det enskilda evenemanget inte kräver några särskilda investeringar blir det i praktiken en ren "arbitrageaffär" för staden.

Se där ett gott skäl till varför Öresunds olika kommuner bör genomföra återkommande inventeringar av sin mötesinfrastruktur: sitt utbud av teatrar, konsert- och kulturhus, idrotts- och multiarenor. Man bör regelbundet säkerställa att man håller en hög nivå i jämförelse med övriga Sverige och Skandinavien både vad gäller kvantitativa och kvalitativa mått. De mest skriande bristerna bör ges prioritering. I Lund saknas idag t.ex. ett riktigt stort kulturhus och ett kongresscentrum av internationell klass.

Samtidigt bör man se till att de existerande scenerna och arenorna utnyttjas maximalt för att på så vis optimera samhällsnyttan! Vad gäller kulturevenemang kan detta vara svårt då dessa ju per definition skapas genom kreativa processer av artister och konstnärer - något som knappast kan tvingas fram på beställning. Desto enklare är det med idrotts- och näringslivsevenemang. Öresundsbloggen anser att Malmö Stad och Lunds kommun, gärna i samarbete med Region Skåne, gemensamt bör utarbeta en flerårsplan med förestående internationella idrottsevenemang för vilka man identifierar att städerna redan har perfekt passande arenor.

Listan bör inkludera junior- och ungdomsmästerskap såväl som veteranmästerskap. Vidare får den gärna innehålla en del evenemang i udda eller små sporter. Det är ju hård konkurrens om värdskapet för stora seniormästerskap med stark mediabevakning. Om övriga mästerskap och tävlingar kan däremot konkurrensen ofta vara liten eller obefintlig och här finns ett guldläge för Öresund att lägga beslag på långa rader av evenemang för flera år framöver. Ett strukturerat arbete med inventering, kartläggning, planering och marknadsföring lägger grunden för Öresunds arbitrageaffärer i evenemangsvärlden..!

Väster kan få nya hyresrätter

Folkparken på Väster i Lund har länge varit ett sorgebarn då byggnaden i parken underutnyttjats och tillåtits att förfalla och då grönytan inte blivit den mötes- och rekreationsplats för Västerborna som den skulle kunna vara. Men nu har det kommunala bostadsbolaget LKF låtit ta fram ett arkitektförslag innebärande att den gamla byggnaden rivs och att den östra delen av parken bebyggs med ca 60 bostäder i hus upp till åtta våningar.

Läs mer på Skånska Dagbladets webbplats.

Rekord på Copenhagen Airport – Läge för samgående med Malmö!

Öresunds största internationella flygplats, Copenhagen Airport nära Öresundsbrons fäste, noterade ett nytt rekord i antalet passagerare under 2011. Under året som gått reste 22,7 miljoner passagerare till/från flygplatsen. Bara i december noterades 1,6 miljoner resenärer, ett rekord i sig. Utrikestrafiken ökade med 6,7% och Köpenhamn stärkte därmed sin ställning som Skandinaviens största internationella flygplats och en av Europas ledande transitpunkter.

Även framöver ser det ljust ut: Det finländska flygbolaget Blue1 kommer att etablera sin centrala hub i Öresund fr.o.m. mars månad och såväl SAS som Air China har nyligen offentliggjort nya linjer till Peking och Shanghai. Därmed kan vi på Öresundsbloggen konstatera att regionens båda internationella flygplatser går mycket bra just nu. Nyligen berättade vi om Malmö Airports positiva tillväxt under 2011.

Vi har tidigare argumenterat för en sammanslagning av flygplatserna i Köpenhamn och Malmö i den mening att synergier skulle uppstå vid trafikplanering och allokering av fraktflyg etc. Dessutom skulle det finnas många fördelar med en gemensam och samordnad destinationsmarknadsföring, något som skulle stärka hela Öresundsregionen. Swedavia bör därför överväga en försäljning av flygplatsen vid Sturup till Copenhagen Airport. Om en affär skulle gå i lås skulle det dessutom fungera som en ”trigger” och generator för att åter väcka liv i planerna på en järnvägsförbindelse mellan Malmö och Sturup, en länk som kopplar ihop flygplatserna på båda sidor sundet till samma spårnätssystem. Frågan skulle aktualiseras och över en natt få större relevans.

Länkar:
Copenhagen Airport
Swedavia Malmö Airport

Hur skriver vi om Öresund?

Öresundsbloggen har nyligen läst två vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar urbanitet. Den ena artikeln, skriven av Peter Hall, publicerades 1993 i tidskriften Urban Studies. Hall redogör i artikeln för ett antal krafter, till exempel globaliseringen av världsekonomin och utvecklingen inom informationsteknologi, som han anser påverkar och formar Europas ”urbana hierarki”. Denna artikel finner vi på Öresundsbloggen mycket intressant mot bakgrund av våra ständigt pågående studier av hur Europas storstadsregioner, Öresundsregionen i synnerhet, med fysisk stadsutveckling försöker positionera sig i just en sådan hierarki.

Den andra artikeln är skriven av Louis Wirth, framliden forskare inom urban sociologi och bland annat medlem av den berömda Chicagoskolan. Artikeln publicerades ursprungligen så tidigt som 1938 i American Journal of Sociology. I texten söker Wirth definiera staden ur ett sociologiskt perspektiv och ur denna definition sedan formulera en ”urbanismens teori” som kan sägas vila på tre pelare: folkmängd, täthet och heterogenitet. Vid en första anblick kan tyckas att Wirths artikel inte har samma relevans i relation vårt intresse för städernas hierarki, förutom att båda texterna har storstaden som gemensam nämnare. Vi vill dock hävda att det, för att förstå de trender som påverkar dagens städer, krävs en grundläggande insikt i vad staden faktiskt är och hur den socialt fungerar och är beskaffad. Ekonomiska och tekniska med flera förändringar, liksom all stadsplanering, sätter ju otvivelaktigt inte bara fysiska spår i den urbana miljön utan får även sociala effekter.

De båda artiklarna är skrivna under två skilda tidsepoker, vilket rent språkligt märks tydligt. Det är därmed också rimligt att anta att de producerats med helt olika förutsättningar och under olika betingelser. Cloke m.fl. talar om det sammanhang i vilket studierna/forskningen bedrivs och texten skapas. Detta sammanhang utgör den miljö bestående av olika sociala relationer i vilken forskaren (eller vi som bloggskribenter) verkar. Sociala relationer präglas av olika identitetsuppfattningar, maktuttryck, värderingar och kunskapssyner etcetera. Det kan ses som de ”politiska” ståndpunkter som oundvikligen kommer att påverka forskningen och sätta sin karaktär på den slutliga texten genom de krav och det tryck som forskaren utsätts för. Cloke m.fl. talar om ”the politics of practising human geography”. Politik handlar i detta sammanhang inte enbart om olika partiprogram, folkomröstningar och val, utan berör, som Öresundsbloggen uppfattar det, frågor i ett bredare spektrum där allt från exempelvis åsikter om korrekt stavning till uppfattningar om världsbild och människosyn inryms. De politiska ståndpunkter som påverkar texten tror vi kan existera såväl omedvetet som medvetet. De kan vara såväl underförstådda som uttryckta i exakta formuleringar. De kan hysas av skribenten själv, men han kan också motsätta sig dem. Det politiska sammanhanget formas också på både individnivå och inom större grupper. Cloke m.fl. gör till exempel en åtskillnad mellan ”the personal politics” och ”the politics of the academy”.

Det senare handlar om de värderingar, krav, traditioner etcetera som formas ”i branschen”, inom forskarkollektivet i disciplinen i fråga. I ”the politics of the academy” tror vi att det går att finna många förklaringar till eventuella skillnader i sättet att skriva och i att presentera sina argument mellan de två artiklar som vi läst. Hall är, eller åtminstone var då hans artikel publicerades, forskare inom urban och regional utveckling. Att döma av hans sätt att skriva och presentera sin forskning på, är hans intellekt stadigt parkerat inom discipliner som ekonomisk och urban geografi. Wirth å andra sidan verkar stå med ena benet i kulturgeografin och den andra i sociologin. Beroende inom vilket ämnesområde man verkar och inom vilken disciplin kan den politiska kontexten se olika ut. Den miljö inom vilken forskarna verkar förändras givetvis också över tiden, vilket är särskilt viktigt att ha i åtanke när man tar del av de artiklar som vi läst. Det skiljer över femtio år mellan de båda texterna.

När det gäller geografin så har forskningsmiljön förändrats i takt med att själva ämnet gjort detsamma. Geografi blev universitetsämne under sent 1800-tal (i alla fall i Storbritannien). Historiskt dominerades ämnet av deskription. Det handlade mycket om att beskriva olika platser. Efterhand kom man mer att fokusera på förklaring. Då ansågs det viktigt att kunna formulera teorier om olika rumsliga fenomen. Inom forskningen användes och används flera olika metoder. Under 1950- och 60-talen fick de kvantitativa metoderna stort genomslag. Statistiska och matematiska metoder användes friskt i positivismens anda. Från slutet av 1960-talet och framåt har de kvantitativa metoderna och den positivistiska vetenskapssynen tappat anhängare. Detta hänger säkert samman med politiska förändringar i samhället i stort sedan 1968. Det är rimligt att tro att sociologin under motsvarande tid också genomgått stora förändringar. Samtidigt bör man betänka det faktum att kulturgeografi och sociologi är två på många sätt mycket närbesläktade ämnen.

Öresundsbloggen tycker att Wirth skriver något ”krångligare” vilket gör att det är en aning svårare för läsaren att hänga med i hans resonemang. Artikeln är dock långt ifrån svårläst och inte krångligare än att budskapet utan större problem kommuniceras. Detta gäller för övrigt även Halls text. Ofta brukar man i vetenskapliga sammanhang rekommenderas att skriva så enkelt som möjligt för att på ett effektivt sätt nå ut med sin forskning. Man bör undvika att ge sig in på ”språkliga omvägar”.

Att skriva på ett så effektivt sätt som möjligt är dock lättare sagt än gjort. Om man dessutom skriver allt för opersonligt och utan känsla kan detta ha rent negativa effekter. Cloke m.fl. exemplifierar med hur respondenter och forskningssubjekt kan reagera starkt på en text där forskarens medkänsla och förståelse för deras situation inte alls framgår. Här går också att göra en koppling inte bara till det språkliga utan också till forskarens moraliska och etiska ställningstaganden. Hur man betraktar de platser och de människor man studerar är av stor betydelse och kan nog lättare än vad man tror komma att avspeglas i den färdiga texten. Vilken relation har man med sina respondenter? Hur ser maktförhållandet ut? Hur vill man själv bli betraktad av de man möter i sitt forskningsarbete? Eller i vårt fall, hur vill vi bli betraktade av dig som läsare? När man forskar (och skriver) bör man vara medveten om att man kanske inte bara är forskare, skribent, bloggare eller nyhetsförmedlare. I Öresundsbloggens studier av regionens internationella positionering lär vi inte bara bli betraktade som ”blogg”, debattörer eller nyhetsförmedlare. Vissa kanske snarare ser på oss som marknadsförare och därmed som representanter för ett särintresse.

Detta är viktigt att beakta när vi producerar våra texter om Öresundsregionen och dess urbana utveckling. Kanske är det inte det mest opersonliga, nyanslösa och till och med objektiva språket som är effektivast. Det tror vi är en av anledningarna till att Cloke m.fl. skriver att ”…we have to involve ourselves with issues of representation and rhetoric and consider the numerous ways in which writing as a process extends far beyond the words and sentences on the page”. De uppmanar oss att fundera kring hur vi lingvistiskt presenterar våra idéer men påminner oss också om att detta är funderingar som vi alltid bör ha med oss. Detta gäller inte bara när vi sitter vid tangentbordet utan i minst lika hög utsträckning när vi gör fältstudier, tar del av andra texter på nätet eller sitter hemma på kammaren och försöker sortera, gallra, tolka och förstå vårt insamlade material om Öresund. Skrivandet bör nämligen ses som en process, som en del av själva gestaltningen av regionen. Det är därför som Cloke m.fl. i sina avslutande kapitel använt termen ”writing through” istället för ”writing up”. Med detta sagt, och i åtanke under det löpande arbetet med denna blogg, avrundar vi och sätter här en punkt: .

---

Källor:

Cloke P. m.fl. (2004) Practising Human Geography, London/Thousand Oaks/New Dehli: SAGE Publications

Hall P. (1993) Forces Shaping Urban Euope i Urban Studies 30(6), Sid 883-898

LeGates R., Stout F. (2000) The City Reader, (Editors’ introduction), London/New York: Routledge

Urban Studies 30(6), June 1993

Wirth L. (1938) Urbanism as a Way of Life (ursprungligen i American Journal of Sociology XLIV, 1, July 1938) i LeGates R., Stout F. (2000) The City Reader, London/New York: Routledge